Mencía – fyra fakta som ger dig koll

När vinet i ditt glas doftar björnbär, granatäpple, örter och varm skiffersten kan det vara Mencía. En druva från Spaniens nordvästra hörn som under många år var en slumrande skönhet – nu visar Mencía från gamla stockar på branta sluttningar i Bierzo och Ribeira Sacra sin enastående potential. Läs vidare för fyra fakta som ger dig koll på Mencía.

1.      Så smakar viner av Mencía

Viner av Mencía har en djupt rubinröd färg, ofta med lilablå reflexer. De fruktiga aromer du kan hitta i doften påminner ofta om björnbär, hallon och granatäpple. Du kan även hitta örtiga toner av mynta och timjan. Beroende på hur och var druvan odlats, kan den även uttrycka en stenig mineralitet. Tänk grustag eller solvarm skiffersten.

Smakmässigt är viner av Mencía medelfylliga med en uppiggande fruktsyra och påtagliga – men sällan torra tanniner. Alkoholhalten är balanserad till värmande beroende på odlingsläge. Varma och soliga odlingslägen ger en mer markerad alkoholhalt.

Mencía som mognar i solen. Privat bild.

2. Från bortglömd till en av Spaniens bästa blå druvor – storyn om Mencía

Det finns en utbredd teori om att Mencía skulle ha förts till nordvästra Spanien från Frankrike under medeltiden via pilgrimsvandrande munkar. Då i form av Cabernet Franc. Enligt denna teori ska druvan sedan ha adapterat sig till klimatet på den iberiska halvön och med tiden blivit Mencía. Tack vare DNA-teknik har den här teorin dock motbevisats – Mencía har sitt eget familjeträd och har troligtvis kommit till norra Spanien under romarrikets dagar.

Mencía tenderar att ge ganska små skördar. När druvan planterades om efter vinlusens framfart under sent 1800-tal låg fokus på kvantitet före kvalitet. Man odlade på bördiga jordar på flack mark, för att maxa antalet kilo druvor per hektar.

Det gillade inte Mencía. Vinerna blev tunna, friska på gränsen till syrliga, och bara en bråkdel av druvans fantastiska potential kunde skina igenom. Vinerna såldes mestadels lokalt och till låga priser. Mencías rykte stod på spel.

Under sent 1990-tal förändrades allt. Priorat-pionjären Alvaro Palacios såg tillsammans med en rad andra vinodlare den vilande kraften hos Mencía från gamla stockar belägna på branta sluttningar i Bierzo. Tillsammans insåg denna grupp med odlare vad Mencía behöver för att uttrycka sin fulla personlighet: vingårdslägen på sluttande skifferjordar och begränsade skördeuttag. När Mencía får rätt förutsättningar blir vinerna uttrycksfulla, balanserade och med en intensiv karaktär av frukt, örter och mineral.

Kuperad terräng någonstans i gränslandet mellan Galicien och Castilla y León. Privat bild.

3.      Ribeira Sacra, Valdeorras och Bierzo – odlingsområden för Mencía

När du åker österut från Galicien och lämnar atlantkusten bakom dig börjar terrängen snart att bli kuperad. Beroende på vilken väg du väljer att ta kan sluttningarna bli så pass branta att det känns som om att du ska ta dig igenom molntäcket. Vegetationen är tät och mörkgrön, och morgondimman suddar ut gränsen mellan bergstoppar och himmel.

Ribeira Sacra

Det första av de tre huvudsakliga odlingsområdena för Mencía du kommer till är Ribeira Sacra DO. Detta omkring 2500 hektar stora område tillhör regionen Galicien och blev erkänt som ett Denominación de Origen (ursprungsskyddat område) år 1996. Landskapet präglas av floderna Miño och Sil, som på sin väg mot Atlanten passerar terrasserade vinodlingar som klättrar upp längs med flodbankarna.

Eftersom vi har tagit oss en bit in mot land från kusten, är klimatet mer skyddat från regn och friska vindar här än i Rías Baixas. Somrarna är längre och bjuder på mer sol. Jordmånen består till störst del av granit och skiffer som leder bort vatten på ett effektivt sätt. Det, i kombination med brant belägna vingårdar med god exponering gör att Ribeira Sacra är den enda vinregionen i Galicien där blå druvor är vanligare än gröna. Gissa vilken druva som är den mest odlade? Mencía såklart!

Mencía från Ribeira Sacra är ger aromatiska, friska viner med en fin koncentration av rödaktig frukt och ibland astringenta tanniner. De är oftast bäst som unga och brukar sällan lagras på ekfat. Mencía kan få sällskap av de lokala druvsorterna Brancellao, Merenzao, Tempranillo, Sousón och Caiño Tinto.

Valdeorras

Den starkast lysande stjärnan i Valdeorras är faktiskt inte Mencía utan Godello (aka Madeira-druvan Verdelho). En grön druva med en otrolig fräschör och doft av färsk citrusfrukt, vit persika, örter och mineral. När den lagras på ekfat tillförs en krämig textur och lätt rostade toner.

Valdeorras fick sin DO-status redan år 1957 och är den östligaste vinregionen i Galicien. Områdets omkring 1300 hektar med vingårdar skyddas från regn och fukt av intilliggande berg och via avståndet till Atlanten. Floden Sil korsar ringlar sig fram genom landskapet, och likt i Ribeira Sacra odlas druvor i terrasser längs flodens sluttningar.

Inom både Ribeira Sacra och Valdeorras kan vinernas karaktär variera enormt beroende på vingårdsläge. Med variabler som jordmån, exponering mot solen, höjd över havet och väderstreck finns det mycket som kan påverka hur vinet kommer att smaka. Tack vare det något varmare klimatet i Valdeorras är Mencía härifrån i regel något mer koncentrerad än den från Ribeira Sacra. Aromerna tenderar att påminna mer om mörk än om röd frukt, tanninerna kan vara något mjukare och alkoholhalten ibland snäppet högre.

Terrasserade vinodlingar i Mencía-land. Privat bild.

Bierzo

När vi fortsätter österut från Valdeorras lämnar vi Galicien, och kommer in i Castilla y León. Det första vinområdet vi möts av är Bierzo – platsen som satte Mencía på kartan under 1990-talets slut och som fick sin DO-status år 1989.  

Det är tydligt vilken druva som är viktigast i Bierzo; ungefär tre fjärdedelar av Bierzos 2350 hektar stora odlingsyta består av Mencía.

Precis som sina västliga grannregioner har Bierzo ett bergigt och kuperat landskap. Här finns även stora, flacka områden med bördig mark som kan ge stora skördar av både druvor och frukt. De bästa odlingarna finns dock på branta sluttningar ett par hundra meter över havet.

Historiskt sett har odlingarna karaktäriserats av så kallade minifundios – minimalistiska odlingslotter som skulle förse varje familj med vad de behövde för att överleva. Från grönsaker och ägg till husets vin. Detta har lett till att vinodlingarna än idag är fördelade mellan många olika ägare.

Bierzo ligger i gränstrakten mellan Atlantens svalkande influens och den spanska högplatåns torra, heta klimat. I vissa sluttningar kan du till och med se hur den ena sidan har en olivgrön medelhavsvegetation, medan den andra har en ljust grön atlantväxtlighet. Växlingen mellan mild havsbris och värmande sol är helt perfekt för Mencía. Vinerna uttrycker en frisk fruktsyra balanserat av en rik, koncentrerad frukt. Här kan Mencías fulla spektra av aromer komma till tals.

Mencía från Bierzo är känd för att uttrycka sitt vingårdsläge med precision. För att likt i Bourgogne kunna kommunicera detta på ett tydligare sätt infördes år 2013 ett system kallat Vino de Villa och Vino de Paraje.

Vino de Villa följt av namnet på en specifik by eller kommun – till exempel Cacabelos eller Villarando – indikerar att 100 % av druvorna odlats i det angivna området.

Vino de Paraje följt av namnet på ett specifikt vingårdsläge – till exempel Corullón eller Torre del Bierzo – indikerar att 100 % av druvorna odlats på det specifika vingårdsläget.

Bra charkuterier och spanskt lantbröd. Behövs inte så mycket mer. Privat bild.

4. Manchego, charkuterier och bläckfisk passar till viner av Mencía

Dags för Manchego? Milda ostar med viss friskhet är en perfekt partner till Mencías florala fruktighet. Vinerna har precis rätt fyllighet för att inte överskugga ostar med milda smaker, och då gärna spanska hårdostar. Om du vill upptäcka en lokal kombination, leta efter Tetilla eller Idiazábal.

Den koncentrerade fruktighet du ofta hittar i Mencía gör att vinerna passar utmärkt till charkuterier med lite sälta. Gärna Jamón iberico de bellota eller tunt skuren Cecina de León – ett torkat och saltat nötkött från bergstrakterna i Castilla y León.

Mencía från Ribeira Sacra är med sin lite friskare karaktär ett spännande val till bläckfisk och till rätter av vit fisk. I synnerhet om du låter den ackompanjeras av rostad paprika och en god olivolja.

Albariño och Rías Baixas – atlantdoftande mineralitet på glas

Landskap i Rías Baixas

Som en saltstänkt Riesling eller en ovanligt aromatisk Chardonnay. Albariño delar sin friska syra med två av vinvärldens mesta kändisar, men har en unik personlighet som är spännande att upptäcka. Gärna i kombination med skaldjur och försommarbris.

Vad smakar viner av Albariño?

I stora drag finns det tre stilar av Albariño. Den första är lite lättare, med drag av citrusskal, örter, vit persika och salt sten. En uppfriskande upplevelse med torrt och piggt avslut. Kustliga odlingsområden och svala granitjordar kan ge Albariño i lättviktsklassen.

Från områden med fler soltimmar och mer näringsrika jordar ett stenkast inåt landet kommer ofta viner med mer punch i doften: apelsinskal, citrongräs, bergamott, persika, gröna äpplen och kaprifol. Du känner igen dig i den friska syran, som kompletteras av en oljig, fyllig känsla och ett mineraldoftande avslut. Visst låter det som spännande aromer? Faktum är att många jämför Albariño med Gewürztraminer och Petit Manseng tack vare druvans rika aromatik.

När Albariño lagras sobre lías, på sin jästfällning – får vinerna en extra dos mannoproteiner. Översatt i smak innebär det en fyllig, krämig munkänsla. Lägg till några månaders lagring på ekfat och ett lager av rostade fat, vanilj och torkad aprikos adderas till upplevelsen. Om du vill vara helt säker på att hitta en ekfatslagrad Albariño, leta efter termen Barrica. Det innebär att vinet är lagrat i minst 6 månader på max 600 liter stora ekfat.

Albariño passar bra till bland annat musslor

Albariño är ett vin som passar perfekt till skaldjur, fisk och syrlig ost

Den lätta, krispiga stilen av Albariño är som gjord till naturella räkor med aioli. Den friska syran och ibland lite sprudlande känslan lättar upp det salta och feta. Ceviche, sushi och ostron är andra favoriter.

När du väljer en Albariño med mer fruktkoncentration är det läge att plocka fram grillad fisk av valfri sort, halstrade pilgrimsmusslor eller rökt lax. De aromatiska tonerna i vinet (citrongräs, bergamott, kaprifol) möter det rökta på ett snyggt sätt.

Ekad eller oekad Albariño är supergott med en krämig, syrlig ost. Till exempel Tetilla, som är en galicisk ost vars namn är döpt efter dess form.

Hur länge kan viner av Albariño lagras?

Trenden har länge varit att konsumera Albariñoviner unga. Året efter skörd. Det är för det mesta en frisk och trevlig upplevelse, och det finns flera producenter som förespråkar att Albariño är mer uttrycksfull ju yngre vinet är. Å andra sidan har druvan en helt otrolig syra, som ger den en god förutsättning att utvecklas. Med tid på flaska kan vinet utveckla toner av honung, nötter och torkad frukt. Ibland även petroleum eller andra mineraldoftande aromer. Det finns inga rätt och fel när det kommer till lagring av Albariño, du får helt enkelt prova dig fram och se vad du tycker är godast.

Var kommer Albariño ifrån?

Det finns en myt om att Albariño skulle härstamma från Riesling. Druvan skulle ha förts med pilgrimer på vägen mot Santiago de Compostela, och därefter utvecklats till Albariño. Tack vare DNA-analys går den teorin att motbevisa: Idag vet vi att Albariño är släkt med den lokala druvan Caiño. Det finns inte heller något bevisat släktskap mellan Albarín Blanco och Albariño – den första är en druva från Asturien som spridit sig till Tierra de León.

Det finns tecken på att Albariño odlats i nordvästra Portugal och Spanien i över 1000 år. Närmare bestämt tycks den härstamma från trakten kring staden Monção i norra Portugal.

Albariño hade sin första peak kring 1162, då munkarna i klostret Monasterio de Armenteria (Cisternerordern) skulle projektera Camino de Santiago. I samband bygget av pilgrimsleden började de odla Albariño i hela Val do Salnés. Bönderna fick på den här tiden betala sina skatter i vin till munkarna, vilket de gjorde i form av vitt vin (troligtvis en hel del Albariño). Själva fick de nöja sig med husets röda.

Kyrka med klocktorn någonstans i Galicien

Var odlas Albariño idag?

Albariño har i mångt och mycket hållt sig på hemmaplan i det nordvästra hörnet av den iberiska halvön. Druvans tjocka skal hanterar atlantvindar och ansenliga mängder regn på ett bra sätt, och trivs i traktens sand- och granitrika jordar. Förutom Vinho Verde i Portugal och Galicien i Spanien, odlas Albariño även i Kalifornien, Oregon, Washington och på andra sidan Atlanten i Uruguay.

Idag finns omkring 2350 hektar odlade i druvans ursprungsland Portugal, fördelade på regionerna Minho, Dão, Península de Setúbal och Lisboa. I Spanien finns det omkring 4061 hektar, nästan uteslutande i Galicien och då främst i Rías Baixas.

Rías Baixas

Rías Baixas har ett grönt, böljande landskap där närheten till Atlanten ständigt gör sig påmind. Under vintern blandas regntyngda stormbyar med tropiska varmfronter. Temperaturskillnader mellan natt och dag och de olika årstiderna jämnas ut av närheten till havet. Våren kommer tidigt, och är även den regnig. Att sommaren är torr och solig är avgörande för druvornas mognad – vissa år kan det till och med bli väl torrt eftersom i synnerhet sandiga jordar leder undan vatten på ett effektivt sätt.

Rías Baixas blev en skyddad ursprungsbeteckning (Denominacion de Orígen) i mitten av 1980-talet. Då skapades tydliga riktlinjer kring hur en typisk Albariño ska smaka. DO Rías Baixas var tidigt ute med att skriva ut druvans namn på etiketten. Tidigare hade normen snarare varit att skriva ut ursprunget, såsom Rioja och Ribera del Duero. Nu när druvan nämndes på etiketten blev det enklare att nå fram till den nordamerikanska marknaden – där kunderna var vana att tänka på vin i termer av druvor såsom Cabernet Sauvignon, Pinot Noir och Chardonnay.

Den ökning i odling och försäljning som skett sedan mitten av 1990-talet är enorm. År 1996 exporterades 366 000 liter vin från regionen från en skörd på omkring 9,7 miljoner liter druvor. Dessa siffror hade år 2019 växt till en export på 8 miljoner liter vin och en skörd på 32 miljoner liter druvor…

Inom DO:t finns också fem underregioner, alla med olika odlingsförhållanden. Från norr till söder:

Ribeira do Ulla

Den största underregionen och den sista att adderas till DO:t. Odlingsklimatet kännetecknas av en hög altitud och låg temperatur, vilket ger viner med markerad syra och lättare kropp.

Val do Salnés

En kustnära region med sandiga jordar. Vi är inte många meter över havet här, som max ca 100 i utkanten av regionen. Här finns Cambados som anses vara Albariños huvudstad. Missa inte la Fiesta del Albariño som firas här varje år.

Soutomaior

Det minsta odlingsområdet med ett idealt odlingsklimat för Albariño.

Condado do Tea och O Rosal

Dessa två ligger precis bredvid varandra i den södra delen av Rías Baixas. Condado lite mer inåt landet medan O Rosal sträcker sig hela vägen ut till kusten. Floden Minho skapar en naturlig gräns till Portugal, och landskapet karaktäriseras av bifloder.

Närbild av en pergola

Hur odlas Albariño?

Odlingstekniken är anpassad till lokala traditioner, där vindruvor fått samsas med potatis, lök, ärtor och andra grödor som behövdes för att överleva. För att göra plats för olika grödor lät man vinrankan klättra i ett pergolasystem. Utöver att ge plats för grönsaksodling gör pergolasystemet att druvorna kommer ifrån fukten i marken, får mycket solexponering och att lövverket snabbt kan torka upp emellan regnskurarna. Skörden av druvor från ett pergolasystem kan bara ske för hand, utan maskiner.

Nuförtiden finns även en hel del nyare odlingar med så kallat vertical training system, där druvorna odlas och binds upp i prydliga rader.

Hur som helst, en stor del av Galiciens Albariño odlas fortfarande i pergola, ett spår från den tid som familjerna i Rías Baixas hade sin egen minifundio. Där det oftast också ingick några hönor, grisar och får.

Systemet med minifundios har lagt grunden till dagens något fragmentiserade ägarstruktur:

4061 hektar

5550 odlare

21 825 odlingslotter

Med andra ord, fyra lotter eller 0,7 ha per odlare. Resultatet? Vinodling med precision.