toscana

Italien runt del 1/10: Benvenuto in Italia! Intro till Italiens 5 mest kända vinregioner – och hur du läser en italiensk vinetikett

Posted on av Elin

Uppskattad lästid: 9 minuter

De 10 kommande inläggen på min blogg kommer att vara en vinskola om Italien i 10 delar. I de 3 första delarna får du en överblick om landets mest kända viner, medan del 4-10 går mer på djupet i Italiens viktigaste vinregioner. I den här första delen får du en introduktion till vinlandet Italien. Du får koll på de mest kända vinregionerna och druvorna – och blir dessutom expert på att förstå en italiensk vinetikett. Nu börjar vi!

Vi svenskar älskar italienskt vin – nästan en fjärdedel av allt vin som säljs i Sverige kommer från Italien. Med svindlande 50 miljoner hektoliter vin per år är Italien även det land i världen som producerar mest vin. När det kommer till hur många hektar med vinrankor som är planterade kommer Italien på plats tre efter Spanien och Frankrike. Den totala odlingsytan är 718 000 hektar vilket motsvarar ungefär 1 025 714,29 fotbollsplaner…

Vilka är Italiens mest kända vinregioner?

Italien har 20 regioner, och det produceras vin i allihop från Alto Adige i norr till Sicilien i söder. Vilka som är mest kända beror lite på vem du frågar – men utifrån min erfarenhet skulle jag säga att de det här Italiens 5 mest kända vinregioner:

1. Veneto

Regionen som är hem åt de romantiska städerna Verona och Venedig är även den mest produktiva. Här finns området Valpolicella där viner med samma namn produceras. Med eller utan en extra jäsning på skalresterna från Amarone – det röda, prestigefulla vinet som helt och hållet är gjort på torkade druvor.

När en Valpolicella jäst ovanpå skalrester från Amarone kallas den för Ripasso. Från Veneto kommer även Italiens mest kända bubbel Prosecco.

2. Toscana

Toscana är Italiens sjätte största vinproducerande region – med ett rykta som vida övergår det antal liter som produceras varje år. På kullarna som omger Florens och Pisa odlas de Sangiovese-druvor som ska bli till vinerna Chianti och Brunello di Montalcino.

3. Piemonte

Även om Piemonte bara är på plats 7 i termer av total volym, är detta bergiga distrikt utan tvekan ett av landets mest kända. Piemonte ligger i nordväst vid de italienska alpernas fötter. Området är känt för sammetslena men samtidigt sträva Barolo– och Barbarescoviner av druvan Nebbiolo. Druvan Barbera har sitt hem här, liksom det sommarblommiga bubblet Moscato d’Asti.

4. Apulien

Italiens klack är nummer 2 av alla regioner när det kommer till antal liter vin som produceras. Lejonparten av allt vin går under benämningen ”Puglia IGP”, vilket innebär att druvor från hela området kan användas. Druvor som Primitivo och Negroamaro ger solmogna smaker av plommon, lakrits, körsbär och örter.

5. Sicilien

Denna medelhavsö är som en mini-kontinent med kust, berg och dalar. Italiens fjärde största region till antal liter vin räknat är känd för fyllig och plommondoftande Nero d’Avola, komplexa vulkanviner från Etna och fräscha vita viner av druvorna Cataratto och Grillo.

Vilka är de mest kända röda vinerna från Italien?

Du kommer nu att få en lista på vilka jag menar är de 3 mest kända röda vinerna från Italien. Vi tar en titt på var dessa vinkändisar kommer ifrån, vilken druva de är gjorda på, en förklaring till vinets namn och en kort smakbeskrivning. I kommande avsnitt av vinskolan kommer du att få lära dig mer om Italiens mest kända röda viner.

1. Amarone della Valpolicella

Vilken region kommer Amarone ifrån? Veneto
Vilken druva används? 45–95 % Corvina och/eller Corvinone, 5–30 % Rondinella
Vad betyder Amarone? Namnet kommer av ordet ”amaro” som betyder bitter på italienska. När vinstilen uppkom ansågs den vara torr och bitter i jämförelse med det söta dessertvinet recioto (som gav upphov till Amarone).
Hur smakar Amarone? I och med att vinet är gjort på 100 % torkade druvor finns aromer som påminner om russin och torkad frukt. Corvina ger aromer av körsbär och örter, medan lagringen ger toner av kanel och choklad. Amarone är ett fylligt vin med balanserad syra, mjuka till medelsträva tanniner och en hög alkoholhalt på omkring 15 %.

2. Barolo

Vilken region kommer Barolo ifrån? Piemonte
Vilken druva används? 100 % Nebbiolo
Vad betyder Barolo? Barolo är en by och en av total 11 kommuner där druvorna till Barolo-viner får odlas.
Hur smakar Barolo? Du känner igen vinet på den ljust granatröda färgen. Doften påminner ofta om nypon, skog, hallon, rosor och lakrits. Baroloviner har hög syra, mycket sträva tanniner, fyllig kropp och en alkoholhalt på omkring 13,5 – 15 %.

3. Chianti

Vilken region kommer Chianti ifrån? Toscana
Vilken druva används? Minst 70 % Sangiovese, max 30 % av de lokala druvsorterna Canaiolo och Colorino samt max 15 % Cabernet Franc och Cabernet Sauvignon.
Vad betyder Chianti? Chianti är namnet på den plats på den toskanska landsbygden där druvorna odlas. Det finns sju underregioner till Chianti, till exempel Colli Senesi och Rufina. En nivå upp på kvalitetsstegen hittar vi det historiska odlingsområdet Chianti Classico – och om vinet lagrats lite längre kallas det Riserva.
Hur smakar Chianti? Frisk och syrlig smak med mjuka eller något sträva tanniner, drag av saftiga körsbär, plommon och örter. Chianti har en lätt kropp.

Vilka är de mest kända vita vinerna från Italien?

Okej, samma upplägg som för de mest kända röda vinerna. Jag har valt ut vilka jag tycker är de 3 mest kända vita vinerna från Italien. Vi tar en titt på lite grundläggande fakta som är enkel att lägga på minnet inför ditt nästa vinval.

1. Pinot Grigio Delle Venezie

Vilken region kommer Amarone ifrån? Veneto, Friuli-Venezia Giulia och/eller Trentino
Vilken druva används? Minst 85 % Pinot Grigio som kan kompletteras med bland annat Chardonnay och Pinot Bianco
Vad betyder Pinot Grigio? Ordagrant betyder Pinot Grigio ”Grå Pinot”. Det är namnet på druvan vinet är gjort av och tillika samma druva som kallas Pinot Gris i Frankrike och Grauburgunder i Tyskland. En grön släkting till Pinot Noir.
Hur smakar Pinot Grigio Delle Venezie? I denna nordliga del av Italien får Pinot Grigio en lätt kropp, en uppfriskande syra och en alkoholhalt på omkring 12 %. Ackompanjerat av pigga drag av päron, citrus, honungsmelon och persika.

2. Soave

Vilken region kommer Soave ifrån? Veneto
Vilken druva används? Minst 70 % Garganega, max 30 % Trebbiano di Soave (aka Verdicchio) och/eller Chardonnay
Vad betyder Soave? Soave är namnet på en charmig, stenmursomgärdad by i Veneto där druvorna odlas. Granne med Valpolicella! Ordet ”soave” kan även översättas till mjuk och söt.
Hur smakar Soave? Garganega-druvan ger aromer av persika, honungsmelon, apelsin och päron. Vissa Soave-viner har steniga eller salta inslag av mineral, kanske tack vare områdets vulkaniska jordar. Kroppen är lätt till medelfyllig, vinet är mittemellan-friskt och alkoholhalten brukar landa på cirka 12–13 %.  

3. Verdicchio dei Castelli di Jesi

Vilken region kommer Verdicchio dei Castelli di Jesi ifrån? Marche
Vilken druva används? Minst 85 % Verdicchio
Vad betyder Verdicchio dei Castelli di Jesi? Verdicchio är namnet på druvan vinet är gjort på. ”Dei castelli di Jesi” betyder ”från de små slotten kring byn Jesi”. Namnet talar för sig självt – druvorna odlas bland medeltida borgar kring den lilla byn Jesi i Marche på Italiens östkust.
Hur smakar Verdicchio dei Castelli di Jesi? Druvan Verdicchio ger en frisk smak med lätt till medelfyllig kropp och en alkoholhalt på runt 12–13 %. När du doftar på vinet kan du hitta aromer av persika, solmogen citron, mineral, örter och mandel.

Så många druvsorter odlas i Italien – här är de 10 mest odlade

Det sägs att Italien är det land i världen med störst variation av druvsorter – inte mindre än omkring 600 olika druvor odlas i landet. Varav 80 står för 75 % av odlingsytan. Det här är de 10 mest odlade druvsorterna i Italien:

1.      Sangiovese

Den blå druva som ligger bakom Chianti och Brunello di Montalcino.

2.      Montepulciano

Smakrik blå druva som är poppis i Abruzzo och Marche på centrala Italiens östkust. Montepulciano d’Abruzzo är förmodligen det mest kända vinet av denna druva.

3.      Glera

Till och med 2009 hette denna druva samma sak som det bubblande vin den är huvudingrediens i – Prosecco. För att skilja på plats och druva infördes från och med då namnet Glera.

4.      Pinot Grigio

Denna persiko- och pärondoftande druva odlas framför allt i Veneto och i Friuli Venezia-Giulia i de nordöstra delarna av landet.

5.      Merlot

Merlot är en fransk druva som funnit en plats även i Italien. Här ger den frukt och kropp åt viner från bland annat Toscana och Apulien.

6.      Catarratto Bianco Comune

Ett namn du hört förut? Grattis, då har du verkligen koll på läget! Catarratto är en av de mest odlade gröna druvorna på Sicilien. Den utgör basen i många vita viner och har aromer av jasminblom, apelsin och tropisk frukt.

7.      Trebbiano Toscano

Trebbiano är en hel familj av druvor. Släktingar till Trebbiano Toscano är Trebbiano Romagnolo och Trebbiano di Soave. En grön druva som odlas över hela landet – men som är extra känd för sin roll i det söta Vin Santo från Toscana.

8.      Chardonnay

Ännu en fransos som letat sig in på listan. Från att utgöra en krispig bas till Trentos mousserande viner till att ge tropiskt fruktiga viner från siciliansk mark – Chardonnay lever upp till sitt rykte som vinvärldens kameleont även när den odlas i Italien.  

9.      Barbera

Piemontes mest odlade druva ger charkvänliga viner med frisk syra och mjuka tanniner.

10.  Primitivo

”Primitivo” betyder tidig och anspelar på att druvan mognar redan i augusti eller i början av september. Primitivo delar DNA med Zinfandel – och kommer ursprungligen från Kroatien.

3 enkla knep för att förstå en italiensk vinetikett – så gör du

Har du också kliat dig i huvudet och undrat vad som är vad på en flaska italienskt vin? När etiketten myllrar av termer som ”Riserva”, mystiska förkortningar som DOCG och långa italienska ord du aldrig sett tidigare kan det kännas omöjligt att veta vad du ska googla på för att förstå hur vinet kommer smaka. Men du kan vara lugn, med några enkla knep kan du snart lista ut vad som är vad på en italiensk vinetikett!

  1. Namnet som står precis före ”DOC/Denominazione di Origine Controllata” eller ”DOCG/Denominazione di Origine Controllata e Garantita” är vinets officiella och ursprungsskyddade namn. Det kan vara namnet på en plats, såsom ”Sicilia” eller ”Soave”. En annan variant är druva + ursprung, till exempel ”Barbera d’Asti” eller ”Montepulciano d’Abruzzo”. Det lilla d:et indikerar platsen där druvorna odlas.

  2. Och så vidare till några ord som ofta förekommer på italienska vinetiketter. Riserva betyder att vinet lagrats längre tid än vad som är standard för ursprunget i fråga. Det kan ge mer utvecklade toner av läder, tobak, skog och torkad frukt till vinet och gör att tanninerna blir mjukare. Superiore innebär att vinet produceras med striktare produktionsregler än vad som är normen. Druvorna har ofta mer mognad vilket ger lite fylligare viner. Till sist, om du hittat ett vin med termen Classico är druvorna odlade i en underregion i ursprunget som anses vara den mest klassiska och ha längst historia.

  3. Producentnamnet föregås ofta av Castello, Cantina, Tenuta, Azienda eller Cascina.

Det var allt för denna gång, jag hoppas att du fått lite bättre koll på italienska viner än innan. Och framför allt att du blivit nyfiken på att vandra vidare i den italienska vinvärlden. A presto!

Elin

Källor: Italianwinecentral.com, Oxford Companion to Wine, Wine News.it, Winefolly.com, WineMag.it, Consorziovinichianti.it, OIV (International Organization of Vine and Wine), Altroconsumo.it, quattrocalici.it

Bilder: pexels.com

Guide till Sangiovese från Toscana – Chianti, Brunello och Super Tuscans

Posted on av Elin

Böljande kullar i Toscana. Bild: Pixabay

Druvan bakom Chianti, Brunello di Montalcino och Vino Nobile di Montepulciano heter Sangiovese. Du känner igen den på doften av körsbär, tomatkvist och örter. På den friska syran och de täta tanninerna. Ibland som ett friskt och hallondoftande pizzavin – ibland som seriös, nyanserad och med flera års fatlagring. Hur smakar de olika vinerna av Sangiovese från Toscana? Det är det vi ska ta reda på nu.

Sangiovese odlas över stora delar av centrala och södra Italien, och täcker inte mindre än 11 % av Italiens odlingsyta.

Första gången den omnämns i ett verk från 1600-talet, då under namnet Sanghiogheto. Den omkring 500 år gamla smakbeskrivningen stämmer överens rätt bra med dagens: ”något bitter men med bra frukt”. Allt enligt boken Wine Grapes av Robinson, Harding och Vouillamoz.

En teori är att namnet Sangiovese ska ha uppkommit under ett munkkonvent i klostret Sant’Arcangelo di Romangna, nära Giove-bergen. Hedersgästen påve Leone XII gillade skarpt det vin som serverades, och fick till svar att det kallades för Sanguis Jovis. Vilket kan översättas till Jupiters blod.

Eftersom Sangiovese odlas på många olika platser har en mängd olika namn uppkommit. De vanligaste är Brunello (används i Montalcino), Morellino (i Morellino di Scansano), Prugnolo Gentile (i Vino Nobile di Montepulciano) och Sangioveto (Montalcino och Chianti).

Var kommer Sangiovese ifrån?

DNA-forskning tyder på att Sangiovese är en naturlig korsning mellan den toskanska druvan Ciliegiolo och sällsynta, napolitanska Calabrese di Montenuovo. Ciliegiolo är en av de druvor som används för att komplettera Sangiovese i Chianti-viner. Namnet kommer från ett italienskt ord för körsbär, och ger en ledtråd till hur druvan smakar.

Ciliegiolo har fler druvsläktingar, bland annat sicilianska Nerello Mascalese som spelar huvudrollen i vinerna från Etna. Detta förklarar varför Sangiovese lokalt på Sicilien ibland kallas för Nerello.

Florens – en plats att besöka när du åker till Toscana. Bild: Pixabay

Hur smakar Sangiovese?

Det första intrycket är alltid färgen. Om du lutar glaset lite framåt mot en ljus bakgrund kan du se en något transparent men intensivt rubinröd färg. Yngre viner har blålila reflexer, medan mer utvecklade viner går mot tegel och granat.

När du doftar på ett vin av Sangiovesedruvan brukar det alltid poppa upp någon typ av arom som påminner om körsbär. Från röda, syrliga till mörka, solmogna. Vi hittar ofta en örtighet som varierar från tomatkvist till basilika eller salvia, och i ekfatslagrade viner även kryddiga toner av fat och espresso. I regel är vinerna är friska, torra, medelfylliga och med sammetslena till uttorkande tanniner.

Likt Pinot Noir är Sangiovese känd för att berätta om sin odlingsplats. Och det är spännande att upptäcka hur många olika historier Sangiovese kan berätta – beroende på om den odlats bland cypresser och olivträd på Chiantis böljande kullar eller på den ikonklassade sluttningen nedanför byn Montalcino.

Vad all Sangiovese har gemensamt är att den gillar någorlunda varma och torra klimat så att den kan ta lång tid på sig att mogna. En lång mognadssäsong innebär att en lång rad intressanta aromämnen hinner utvecklas – och att fruktsyran inte hinner sjunka alltför mycket innan det är dags för skörd. Det förklarar varför bra Sangiovese alltid har en hög och frisk fruktsyra.

Skalet innehåller mycket tanniner, vilket i vinerna översätts till en påtaglig tanninstruktur. För att ”tämja” tanninerna och göra vinerna mjukare har lagring på ekfat länge varit tricket. Det långsamma utbyte med luft som denna lagring ger kan gör att tanninämnen klumpas ihop och vinerna blir mjukare.

Dock ger kontakten med ekfaten en viss torrhet, i form av så kallade trätanniner. En lång tids lagring på fat kan även överskugga frukten. Idag är många vinproducenter måna om att låta Sangioveses fina frukt och primäraromer skina igenom, och lagrar därför vinerna på tankar av rostfritt stål eller cement. Eller under en kortare tid på ekfat.

Samtidigt kan ett vin med tillräcklig mognad och koncentration få en fantastisk komplexitet och krydda av lagring på ekfat. Vissa ursprungsbeteckningar som till exempel Brunello di Montalcino DOCG kräver rent utav att vinet ska lagras en viss tid på ekfat före det att det säljs.

Sangiovese mognar långsamt och behåller tack vare det en hög syra. Bild: Pixabay

Vad är skillnaden mellan Chianti, Toscana Sangiovese och Brunello di Montalcino?

Förutom Italien odlas Sangiovese bland annat på Korsika (under namnet Nielluccio), Malta, i Schweiz, Israel, Washington State, Kanada, Argentina och Australien.

I sitt hemland Italien är Sangiovese en druva som rekommenderas eller tillåts för mer än hälften av landets vinregioner. Med tonvikt på de centrala delarna av landet, såsom Marche, Umbrien och Emilia-Romagna.

Nu – dags att vi tar en titt på de vanligaste och mest kända ursprungen för Sangiovese odlad i Toscana. För dig som söker en uttömmande lista rekommenderar jag sajten Italian Wine Central.

Brunello di Montalcino DOCG

Seriös och strukturerad Sangiovese som lokalt kallas Brunello. De omkring 1067 hektar vingårdarna utgår från byn Montalcino, en bit söder om Chianti.

Här hittar du ett nyanserat, ofta utvecklat uttryck för Sangiovese. Aromerna kan påminna om körsbär, tobak, torkade jordgubbar, kanel, ceder, pomerans och nougat. Ju äldre vinet är, desto mer av tranbär, höstlöv och balsamiska toner hittar du i glaset.

Vinerna ska lagras minst 4 år varav 2 år på fat och 4 månader i flaska – därav tonerna av utvecklad frukt och fat.

Rosso di Montalcino DOC

En lillasyster till Brunello di Montalcino DOCG. Idén är att erbjuda ett fruktigare vin som släpps efter 10 månaders lagring i stället för 4 år. Druvorna plockas framför allt från yngre stockar än de som används till Brunello, men det är fortfarande 100 % Sangiovese som gäller. I glaset hittar du mörka körsbär, örter, vanilj och kryddor i en mjukare och mer lättillgänglig skepnad än Brunello.

Chianti DOCG

Friska, hallon- och körsbärsdoftande viner med varierande inslag av färska örter och fat. Perfekta till pizza och pastarätter med tomatsås. Förmodligen den region som allra flest förknippar med Sangiovese. Och det är inte så konstigt, viner med Chianti DOCG på etiketten kan odlas på inte mindre än 13 800 hektar utspridda mellan Florens och Siena. Vinerna ska innehållaminst 70 % Sangiovese, tillsammans med Canaiolo, Colorino, Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah.

Chianti Classico DOCG

Den mest kända underregionen till Chianti DOCG. Odlingarna sträcker sig över 5269 hektar på mark som anses vara en extra bra växtplats för Sangiovese. Druvan ska utgöra minst 80 % av vinerna (alltså 10 % mer än i ”vanlig” Chianti) och lagras i minst 1 år före lansering. Står det Riserva på etiketten är det 2 år som gäller, och för Gran Selezione 30 månader.

I förhållande till Chianti DOCG har vinerna mer koncentration och struktur, och lagras i större utsträckning på ekfat.

IGT Toscana Sangiovese

När det står IGT Toscana Sangiovese på etiketten har producenten möjlighet att välja druvor från olika områden kring hela Toscana. Minst 85 % av vinet ska utgöras av Sangiovese. Det här är vinet för dig som letar efter en ung, pigg och fruktig version av Sangiovese.

Maremma Toscana DOC

Ett 1078 hektar stort kustligt område som angränsar till Bolgheri (mer om Bolgheri snart under rubriken Super Tuscans). Maremma höjdes upp från IGT till DOC 2011, ett tecken på att det finns kvalitetspotential. Om du köper en Maremma Rosso ska vinet till minst 60 % innehålla Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Ciliegiolo, Merlot, Sangiovese, och/eller Syrah. Köper du istället en flaska etiketterad Maremma Toscana Sangiovese, ska det vara minst 85 % Sangiovese i vinet.

Morellino di Scansano DOCG

Här i södra Toscana får Sangiovese en generöst mogen karaktär i sin frukt. Morellino (”den lilla mörka”) är det lokala namnet på Sangiovese i detta 1098 hektar stora vinområde med vulkaniska jordar. Vinerna ska till minst 85 % bestå av Sangiovese. Till skillnad från Brunello di Montalcino krävs här ingen lång lagring på ekfat. Resultatet? Koncentrerade och fruktiga viner med inslag av körsbär, granatäpple, plommon, läder och kryddor.

Vino Nobile di Montepulciano DOCG

Vi är nu omkring 12 mil söder om Florens, Sangiovese kallas Prugnolo Gentile och odlas på lägen om minst 250 och max 500 meter över havet. Tillsammans med grannen Brunello di Montalcino var Vino Nobile var en av de första italienska regionerna att få den högsta kvalitetsbeteckningen DOCG år 1980.

Till skillnad från Brunello kan Vino Nobile innehålla upp till 30 % av Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah. Smakmässigt bjuder vinerna på elegansen hos en Chianti Classico och strukturen hos en Brunello di Montalcino. Vinerna ska lagras i 2 år före det att de säljs.

Rosso di Montepulciano DOC

En liknande modell som i fallet med Brunello och Rosso di Montepulciano. Med andra ord är Rosso di Montepulciano den yngre och mer lättillgängliga varianten av Vino Nobile di Montepulciano. Vinet är redo redan i mars året efter skörd.

Vingårdar i solnedgången. Bild: Pexels

Vad är en Super Tuscan?

Viner från Toscana där Sangiovese kompletteras med eller byts ut av Cabernet Sauvignon och Merlot brukar kallas för Super Tuscans.

Det hela tog sin början i mitten av 1970-talet i Bolgheri vid Toscanas medelhavskust, och närmare bestämt Tenuta San Guido. Där och då lanserade Mario Incisa della Rochetta ett ambitiöst och välgjort vin baserat på Cabernet Sauvignon. Vinet fick namnet Sassicaia och bröt mot alla existerande regler vad gällde druvsammansättning. Därför klassades det som ett enkelt bordsvin, Vino da Tavola.

Ungefär samtidigt såg vinet Tignanello dagens ljus. Signerat den anrika familjen Antinori. Vinet lanserades först som en Chianti Classico från ett enskilt vingårdsläge, och därefter som en Vino da Tavola med Sangiovese och Cabernet Sauvignon.

Både Sassicaia och Tignanello var en motreaktion på 1960- och 1970-talens toskanska vinlag, där kvantitet var viktigare än kvalitet. Målet var att producera så mycket som möjligt – bland annat var producenterna tvungna att använda minst 10 % gröna druvsorter i sin Chianti. Något som i kombination med höga skördeuttag kunde ge tunna, syrliga viner utan kraft och kropp.

Sassicaia och Tignanello blev en slags motpol. Bordeauxdruvorna Cabernet och Merlot odlade i ett soligt medelhavsklimat gav frukt och koncentration, och lagringen på små, franska ekfat kryddiga toner av fat. Det faktum att viner med så här pass hög kvalitet och respektingivande prislapp såldes som bordsviner gjorde att vinerna att kallas Super Tuscans.

Som ett resultat av utvecklingen i Toscana infördes år 1994 ett nytt steg i den italienska vinlagstiftningen: Indicazione Geografica Tipica. Tanken var att kunna ge utrymme till en kategori med bättre kvalitet än Vino da Tavola men med mer flexibilitet än Denominazione di Origine Controllata.

Bolgheri – området vid Medelhavskusten där Sassicaia skapades – fick sitt eget DOC år 1983 och får max innehålla 50 % Sangiovese tillsammans med Cabernet Franc, Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah.

Pizza med tomatsås kan vara en Sangioveses bästa vän. Bild: Pexels

Vilken mat passar bra till vin av Sangiovese?

Den höga syran och friska körsbärsfrukten i en ung Sangiovese (typ Toscana Sangiovese eller Chianti) gör det till ett perfekt vin till italienska rätter med inslag av tomat. Så som pizza eller krämig pasta i tomatsås. Eller varför inte en insalata caprese med din favoritmozzarella och solmogna körsbärstomater?

En Chianti Classico med drag av mörka körsbär och lite fatkrydda blir en väldigt trevlig kombo till en svamprisotto. Vinets friskhet bryter igenom det krämiga, och de kryddiga tonerna passar fint till svampens finstämda skogsaromer.

Till Brunello di Montalcino, Vino Nobile di Montepulciano och andra lagrade uttryck för Sangiovese är lamm, lasagne, och biff wellington favoriter. En rätt med protein och lite fett kommer att hjälpa till att mildra vinets tanniner och låta frukten komma fram. Självklart funkar det även med finpizza eller en bit pecorino!