Dags för aperitivo i Venedig? Till Prosecco eller Aperol Spritz (som sägs komma härifrån) kan jag inte tänka mig en bättre kombo än cicchetti, Venedigs egna smårätter. Men vad döljer sig bakom namn som crostini col baccalà mantecato, polpette och sarde in saor? Det får vi koll på nu.
Namnet cicchetti tros komma från latinets ciccus, som betyder just ”en liten mängd”. Och det är precis vad det handlar om – aptitretande små munsbitar som passar perfekt som inledning på en middag. Eller för att stilla den värsta hungern efter en hel dags vandrande bland Venedigs gränder och kanaler.
Traditionellt sett serverades cicchetti på en typ av restaurang som kallas bacari. En liten bar med ett fåtal sittplatser där fokus är smårätter och goda viner – och där bestick inte behövs. Grundingredienserna i cicchetti är ofta bröd eller polenta, i kombination med fisk eller olika sorters charkuterier.
Venedig en dag i juni.
5 populära chicchetti och vad de innehåller
Crostini col baccalà mantecato
Crostini är ju som du säkert redan känner till en liten bit rostat bröd, som fått sin krispighet av tillagning i stekpanna eller ugn. Alltid i sällskap av olivolja och ofta med någon smaksättning, till exempel färsk rosmarin. Baccalà mantecato är en kräm gjord på torkad torsk och olivolja, smaksatt med salt, peppar och lagerblad. En enkel men god cicchetti som även serveras som antipasto under julen i Venedig.
Polpette
Här har vi motsvarigheten till svenska köttbullar! Men på venetianskt vis. Polpette betyder helt enkelt ”små bollar”, och kan vara gjorda på allt ifrån kött till fisk eller grönsaker. En favorit är polpette con le melanzane, med aubergine och con il tonno, med tonfisk.
Sarde in saor
Friterade sardiner (sarde) i en kräm (saor) på lök som kokats med vinäger, pinjenötter och russin. Förutom att vara ett smakrikt tillbehör till friterade sardiner, är saor en effektiv konserveringsmetod som gjorde att friterade sardiner kunde få en längre hållbarhet när de fraktades på båt till sin slutdestination.
Ordet saor kommer från verbet salare, som betyder ungefär ”att smaksätta”. Till sarde in saor får du ofta ett gott bröd eller lite polenta.
Schie e polenta
Schie är små gråa räkor från den venetianska lagunen, som friterats eller kokats och serveras med en krämig polenta. Från att en gång i tiden ha varit fattigmansmat, anses dessa små räkor nu vara en lokal delikatess. Oavsett om räkorna är krispigt friterade eller kokade och smaksatta med olivolja och persilja utgör de en välsmakande kontrast till den mjuka, rika polentan.
Folpetti
Småbläckfiskar (ofta kallade moscardini) som kokats med tomat, vitlök, persilja och chili. Buljongen från bläckfisk-koket kallas guazzetto och används även den som smaksättning i denna rätt. Som med så många andra cicchetti serveras folpetti ofta med bröd eller polenta.
Gondoler i gungning.
Historien bakom cicchetti
Man tror att traditionen med venetianska smårätter föddes omkring år 1200. Handelstrafiken till och från Venedig intensifierades då i en sällan skådad takt – och den dåvarande regeringen införde strikta tullar. Den första vid San Marco för att kontrollera godset som kom in från havet, och den andra vid Rialto för att övervaka de varor som fraktats från inlandet.
Handelsmännen rörde sig således i kvarteren kring Rialto. Ofta hade de ont om tid – och behövde en snabb lösning för att luncha, nätverka och göra business. Så föddes cicchetti!
Vad dricker man till venetianska smårätter?
Svaret är kort och enkelt: Prosecco eller spritz! Eller varför inte något av alla goda lokala viner. Lokalt kallas ett glas vin un’ombra.
Bollicine. Bakom det italienska ordet för bubblor döljer sig frisk Alta Langa från Piemonte, sammetslen Franciacorta från trakterna utanför Milano och – såklart – superstjärnan Prosecco. I det här inlägget får du veta hur 3 av Italiens mest kända bubbel smakar, var de kommer ifrån och hur de tillverkas.
Hur många flaskor mousserande vin tillverkas i Italien varje år? Har du hunnit gissa? Okej, här kommer svaret: Nästan 1 miljard flaskor. Det är de nordliga regionerna Veneto, Piemonte och Lombardiet som står för den allra största delen av produktionen. Och det är just till dessa tre regioner vi ska idag – vi ska utforska Prosecco från Veneto,Alta Langa från Piemonte och Franciacorta från Lombardiet. Värt att nämna är dock att det inte är Alta Langa som bidrar till den stora volymen från Piemonte, utan i stället det fläderblommiga bubblet Moscato d’Asti. Men det pratar vi mer om en annan gång – idag fokuserar vi på 3 av Italiens mest kända torra mousserande viner. Innan vi börjar, en viktig fråga i sammanhanget:
Vad betyder Spumante?
Spumante är helt enkelt ett mousserande vin från Italien. För att klassas som Spumante måste bubblet ha minst 3,5 bars tryck – att jämföra med den pärlande varianten Frizzante som ska ha mellan 1–2,5 bars tryck.
Hur vet jag hur mycket socker det är i mousserande vin från Italien?
Nu behöver du aldrig mer tvivla, här är listan över sockerhalt i mousserande vin från Italien. För Brut Nature (eller Pas Dosé som det kallas i Franciacorta) tillsätts inget socker alls. För övriga söthetsgrader adderas en blandning av vin och socker till vinet precis innan det buteljeras. Detta kallas för dosaggio. Den vanligaste söthetsgraden oavsett bubbel är förmodligen Brut – inte så konstigt, det här är en oerhört användbar och mångsidig vinstil. Den har bara en antydan till sötma eller rondör som gör den oslagbar som mingelbubbel eller till salta tilltugg.
Brut Nature/Pas Dosé/: 0-3 g socker/L Extra Brut: 0-6 g socker/L Brut: mindre än 12 g socker/L Extra Dry: 12-16 g socker/L Dry: 17-32 g socker/L Demi-Sec: 32-50 g socker/L
Prosecco
Ungefär 630 miljoner flaskor Prosecco produceras varje år. Att jämföra med omkring 320 miljoner flaskor Champagne och 245 miljoner flaskor Cava. Inte konstigt att så gott som varenda vän av mousserande vin provat Prosecco både en och två gånger.
Hur smakar Prosecco?
Detta bubbel har blivit känt för sin fruktiga och lättsamma smakprofil som för tankarna till päronsorbet, färsk citrus, honungsmelon och fläderblom. Moussen (alltså känslan du får av bubblorna) är pigg och sprudlande. Tänk känslan i luften en ljus junikväll.
Hur tillverkas Prosecco?
Först skördas druvor mestadels av sorten Glera (som förvirrande nog hette Prosecco fram till 2009). Dessa jäses till ett stilla vin utan bubblor. Strax därpå är det dags för jäsning nummer två – som sker i en stor bassängliknande tank av rostfritt stål. När den andra jäsningen sker på tank kallas det i Italien för Metodo Charmat eller Metodo Martinotti. En lagom dos socker och jäst tillsätts. Det är nu magin sker: Jästsvamparna äter upp sockret och som ett resultat bildas koldioxid och alkohol. Eftersom tanken är helt tät har koldioxiden ingenstans att ta vägen och löses upp i vinet som bubblor. Vår Prosecco är född!
Var kommer Prosecco ifrån?
Druvorna odlas i ett område i nordöstra Italien som sträcker sig över regionerna Veneto och Friuli Venezia Giulia.
Vilka typer av Prosecco finns det?
Vi kan kategorisera Prosecco efter underregion, färg och typ av bubblor. Vi tar dem i tur och ordning:
De två sistnämnda anses ge extra bra nivå och har därför den högsta kvalitetsbeteckningen DOCG. Produktionen är också avsevärt mycket mindre eftersom det är begränsade områden vi pratar om.
Färg Utöver ”vanlig” Prosecco finns sedan 2020 även Prosecco Rosé. Den får sin ljust rosa färg av upp till 15 % av druvan Pinot Nero. All Prosecco Rosé ska komma från ett och samma år och därmed bära termen ”millesimato” följt av aktuell årgång på flaskan. Rosa Prosecco är alltid mer eller mindre torr – den produceras endast som Brut Nature, Extra Brut, Brut och Extra Dry. En sista grej om Prosecco Rosé är att jäsningstiden är dubbelt så lång som för standardvarianten. 60 dagar i stället för 30.
Typ av bubblor Spumante: fullt mousserande. Den allra vanligaste varianten. Frizzante: pärlande. Kan förslutas med skruvkork. Tranquillo: helt stilla Prosecco. En inte helt vanlig syn i Sverige!
Vad passar Prosecco till?
Prosecco är aperitivons bästa vän. Den generösa fruktigheten som du hittar även hos de torrare stilarna gör att ett glas Prosecco tacklar både salta och söta tilltugg. Från kristallknastrig ost till tandpetare med minimozzarella och tomat. Via mortadella, salami och oliver.
Alta Langa
Alta Langa är både ett gammalt och ett nytt bubbel. Gammalt eftersom det fanns tankar om att göra ett Champagne-liknande mousserande vin i Piemonte redan i början av 1800-talet. Nytt eftersom det var så sent som år 2002 som ursprungsskyddet för Alta Langa DOC klubbades igenom.
Alta Langa är ett flaskjäst mousserande vin gjort på minst 90 % Chardonnay och Pinot Nero (aka Pinot Noir), från Piemonte i nordvästra Italien. Närmare bestämt från ett område höger om floden Tanaro i provinserna Alessandria, Asti och Cuneo.
Hur smakar Alta Langa?
Druvorna måste odlas på sluttningar minst 250 meter över havet – något som ger en alpin fräschör till vinerna. Tänk krispiga äpplen toppat med citrustoner och gula päron. Minimikravet på 30 månaders lagring i flaska på sin jästfällning ger inte bara krämiga bubblor utan även toner av nougat, nötter och bröd. Alla viner måste dessutom vara millesimato, komma från en och samma årgång. Vi kan därmed förvänta oss en viss årgångsvariation.
Hur tillverkas Alta Langa?
Druvorna skördas för hand i små korgar för att undvika att det blir för högt tryck. Efter att ett stilla vin producerats, jäser det en andra gång på flaska. En standardversion lagras i 30 månader på sin jästfällning medan Riserva lagras i 36 månader.
Till vad passar Alta Langa?
Skaldjur! Färska räkor, pilgrimsmusslor, you name it. Eller varför inte till något med vit tryffel, för en sant piemontesisk kombination.
Franciacorta
En väl bevarad och bubblande hemlighet från trakterna kring Brescia och Iseo-sjön, en timme ifrån Milano. Så skulle vi kunna sammanfatta kvalitetsbubblet Franciacorta. Inte mindre än 80 % av alla flaskor som produceras stannar inom Italiens gränser – något som kanske förklarar varför Franciacorta är lite av en doldis i Sverige. Vi har i alla fall att göra med ett elegant och flaskjäst vin som aspirerar på att vara Italiens svar på Champagne.
Hur smakar Franciacorta?
Friska äpplen, diskret citrus, nybakat bröd och mandel. I en bra Franciacorta balanseras en mjuk och fyllig frukt av en väl avvägd, uppfriskande syra. Bubblorna är krämiga och ihållande efter den andra jäsningen på flaska.
Hur tillverkas Franciacorta?
Franciacorta hade inte funnits om det inte vore för eldsjälen Guido Berlucchi som såg till att området blev ursprungsskyddat för produktion av mousserande viner. Guido var en stor vän av Champagne – och inte helt otippat används delvis samma druvor till Franciacorta som till Frankrikes mesta bubbel. Chardonnay och Pinot Nero ska utgöra minst 50 % av vinet. Dessa kan kompletteras av upp till 50 % Pinot Bianco och 10 % av den lokala och syragivande Erbamat.
När druvorna skördats för hand jäser vinet först till ett stilla vin och därefter en andra gång på flaska. Metodo Classico kallar vi detta, och det är precis samma procedur som för Champagne och Cava.
Vilka typer av Franciacorta finns det?
I Franciacorta-världen kan du hitta en roséversion, årgångsbetecknade varianter med termen ”millesimato”, långtidslagrad Riserva och den Chardonnay-baserade Satèn med lite lägre tryck och krämigare bubblor.
En standard-Franciacorta måste lagras på sin jästfällning i flaska under minst 18 månader, rosé och Satèn i 24 månader och Riserva i 60 månader. Ju längre lagringstid, desto brödigare karaktär och finare bubblor.
Vad passar Franciacorta till?
Låt de friska bubblorna möta den delikata sältan hos tunt skuren Prosciutto San Daniele,en mild färskost eller din favoritsnitt med lax och du är hemma.
Hoppas du blivit ännu mer nyfiken på italienska bubbel och tro mig, det finns mer att upptäcka. Nästa gång gör vi en djupdykning i vinregionen Veneto!
Prosecco får sin päron- och fläderdoftande smak av druvan Glera. Sin friskhet av odlingsläget mellan Dolomiterna och Adriatiska havet i Veneto och Friuli Venezia-Giulia. Och sina bubblor genom en andra jäsning i trycktank. Men hur började historien om världens mest populära mousserande vin, och hur blir det till?
Mjukt sluttande vingårdar i solnedgången
År 2021 producerades 627,5 miljoner flaskor Prosecco, av vilka omkring 7,9 miljoner flaskor såldes i Sverige. Utan tvekan en imponerande mängd bubblor, i synnerhet om vi sätter det i relation till Champagne med 322 miljoner sålda flaskor och Cava med 170 miljoner sålda flaskor under 2021. Dessutom ökade försäljningen av Prosecco globalt sett med 28,4 % under samma år – Champagne ännu lite mer med 32 % och Cava med 16,5 %. Det verkar som om att vi befinner oss i en bubbel-boom, där Prosecco spelar en ledande roll.
Hur smakar Prosecco och vad passar till?
Ett typiskt drag hos Prosecco är doften av päron och vita blommor. Addera gröna äpplen, honungsmelon och citrusskal och du kan vara så gott som säker på vad du har i glaset.
All Prosecco har en pigg och uppfriskande syra som balanseras av varierande grader av sötma. Moussen (eller bubblorna) kan beskrivas som livlig och mer sprudlande än i Champagne och Cava. Tänk Ramlösa. Bubblornas livliga karaktär kan kopplas till att den andra jäsningen skett på tank och inte på flaska, åtminstone i de allra flesta fall.
Prosecco rosé är fruktig med inslag av persika, gula äpplen och röda sommarbär så som färska hallon och smultron. Sallader, grönsaksrisotto och fish tacos är andra exempel på rätter där Prosecco Rosé lyfter fram smakerna i maten och samtidigt fräschar upp.
När det kommer till ”vanlig” Prosecco, gör den generösa fruktigheten i kombination med några gram restsocker denna dryck till ett extremt matvänligt bubbel. En favoritmatchning är kallrökt lax – bubblorna möter upp sältan på ett fint sätt och skär igenom laxens krämiga textur. Dessutom möts de rökiga aromerna i laxen med Proseccons blommiga aromatik.
Sushi och Prosecco är en superkombo
Prosciutto och Prosecco är en annan trevlig kombination där sältan i skinkan balanseras av fruktigheten i Proseccon. Lite som den klassiska snitten där du lindar en bit parmaskinka runt en klyfta honungsmelon…
Prosecco kan också vara en av de drycker som är bäst på att hantera sushi. Tack vare dryckens sötma, kan den tackla wasabisting, sälta, krämig lax och det söta sushiriset. Sist men inte minst – all typ av aperitivo är Proseccons bästa vän.
Vad är Prosecco DOC?
Ett första steg till att ursprungsskydda viner från området kring byarna Conegliano och Valdobbiadene tas den 7 juni 1962. Då går elva producenter ihop och grundar Consorzio di Tutela del Prosecco di Conegliano e Valdobbiadene. Prosecco från dessa två kommuner ska omkring 50 år senare få Italiens högsta ursprungsskydd för vin, DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita). Det dröjer dock ända till 2009 innan det sker – samma år ritas kartan för Prosecco DOC.
Prosecco DOC (Denominazione di Origine Controllata) är i sin tur ett cirka 14 000 hektar stort område där druvorna till vinet med samma namn kan odlas. Härifrån kommer de allra flesta Prosecco-flaskor. Området sträcker sig över regionerna Venetien och Friuli Venezia-Giulia i nordöstra Italien. På kommun-nivå kan du hitta odlingar i Belluno, Gorizia, Padova, Pordenone, Treviso, Trieste, Udine, Venezia och Vicenza.
Du känner igen ett DOC-klassat vin på den azurblå kontrollremsan som fästs över korken. Placeringen har en anledning: att den inte ska gå att återanvända. På remsan kan du se det italienska stadsemblemet, ett unikt serienummer och flaskans mängd uttryckt i antal liter.
Historien om Prosecco – så började det
Namnet Prosecco kommer från en liten by som gränsar till Trieste i Italiens nordöstra hörn. Den nämndes första gången så tidigt som på 1200-talet, då som Prosech och Prosecum.Under tidens lopp har druvor odlats på områdets soliga sluttningar med utsikt mot havet och skydd från isiga vindar från norr.
Det sägs att Livia, fru till kejsaren Augustus den åttonde ofta njöt av ett vin kallat Pucino, och som kommer från samma område där det idag odlas druvor till Prosecco.
Även druvan som används till Prosecco – Glera – kallades Prosecco fram till 2009. För att undvika förväxling mellan druva och ursprung (och falska Prosecco-kopior) beslutades det på EU-nivå att druvan enbart skulle kallas för Glera.
Det bästa ögonblicket är när bubblet är på väg att hällas upp
Den vanligaste typen av Prosecco, som är fullt mousserande och måste ha ett tryck på minst 3,5 bar. Oftast har den ett tryck på omkring 5 bar. Sockerhalten varierar från Brut Nature (0–3 g socker per liter) till Demi-sec (32-50 gram socker per liter). En typisk Prosecco spumante har en alkoholhalt på 11 %.
Prosecco frizzante
En pärlande variant med lägre tryck än spumante, mellan 1–2,5 bar. Alkoholhalten är i regel något lägre, 10,5 %
Prosecco tranquillo
Som namnet antyder, en ”lugn” Prosecco helt utan bubblor.
Prosecco rosé
Det senaste tillskottet i Prosecco-familjen som adderades år 2020. Produceras endast som spumante och i de torraste versionerna Brut Nature, Brut, Extra Brut och Extra Dry. Utöver Glera används upp till 15 % Pinot Nero, och jäsningen ska ske under 60 dagar i stället för 30 dagar. Prosecco rosé är alltid årgångsbetecknad; millesimato.
Prosecco col fondo/rifermentazione in bottiglia
En Prosecco som fått sina bubblor genom en andra jäsning på flaska. Denna kan ha en jästfällning (därav namnet col fondo, ”med fällning”) och en lätt doft av bröd. Här används ofta andra druvor än Glera, till exempel Verdiso, Bianchetta och Pepera.
Vill du veta sockerhalten i din Prosecco? Ta då en titt på dessa begrepp:
Vi kan konstatera att det går att dela in Prosecco utifrån mängden bubblor eller trycket i flaskan, färg och sockerhalt. Dessutom går det att särskilja olika produktionsområden:
Prosecco DOC
Den kvalitetsbeteckning som innefattar hela odlingsområdet för Prosecco, i Veneto och Friuli Venezia-Giulia.
Prosecco Treviso DOC och Prosecco Trieste DOC
Två avgränsande områden med snäppet högre kvalitet än Prosecco DOC. Treviso ligger i hjärtat av Prosecco-regionen och Trieste i det nordöstliga hörnet – i samma område som byn Prosecco.
Conegliano Valdobbiadene Prosecco Superiore DOCG
Ett bergigt område inom Treviso, där Glera-druvan uppnår en perfekt balans mellan aromatik och fruktsyra. Tack vare goda odlingsförhållanden och en lång historia är området DOCG-klassat. Välj denna Prosecco när du letar efter lite extra hög kvalitet.
Conegliano Valdobbiadene Prosecco Superiore Rive DOCG
Ett litet område på endast 108 hektar utspridda på en kulle i hjärtat av Valdobbiadene. En elegant Prosecco i limiterad upplaga som endast kan produceras som fullt ut mousserande och inte som frizzante. Omkring 1,2 miljoner flaskor produceras årligen.
Asolo Prosecco DOCG
Skarpt sluttande odlingar ger Glera av exceptionell kvalitet. Om du någon gång vill uppleva en Prosecco Extra Brut (0-6 g socker per liter), så är det Asolo som gäller. Ingen annan Prosecco-typ kan ha denna dosage.
Till Prosecco används mestadels Glera-druvan (kan inte garantera att det är den på bilden)
Glera och Pinot Nero är druvorna som används för Prosecco och Prosecco rosé
Prosecco, Prosecco spumante och frizzante har Glera som bas. Upp till 15 % av druvsorterna Verdiso, Bianchetta trevigiana, Perera, Glera lunga, Chardonnay, Pinot bianco, Pinot grigio och Pinot nero (vinifierad som ett vitt vin) är tillåtna.
Gleras aromer påminner om de du hittar i Prosecco: päron, gröna äpplen, fläder, citrus och honungsmelon. Det är en livskraftig druva som växer snabbt – för att det slutgiltiga vinet ska få en koncentrerad smak behöver vinodlaren begränsa antalet druvor vilket kan ske genom att beskära knoppar eller hela klasar.
Glera har en hög naturlig syra, vilket är en positiv egenskap för ett mousserande vin. Dessutom ansamlar druvan låga mängder socker vilket leder till en låg alkoholhalt. Något som i sin tur är fördelaktigt eftersom vinet ju ska jäsa en andra gång.
Till Prosecco spumante rosé används 10–15 % Pinot nero, vinifierat som ett rött vin och 85–90 % Glera. Pinot nero är samma druva som Pinot noir – en känslig och svårodlad druva med tunna skal med en karaktär väl värd det hårda arbetet med att odla den. Aromerna kan gå från lingon och tranbär i svala odlingsområden till jordgubbar, smultron, hallon och körsbär i varmare klimat. I Prosecco rosé påminner aromerna oftast om röda sommarbär.
Prosecco får sina bubblor genom en andra jäsning på tank.
Hur Prosecco får sina bubblor – en viktig skillnad mot Cava och Champagne
Medan Cava och Champagne blir till mousserande viner genom en andra jäsning på flaska, får Prosecco sina bubblor via en andra jäsning på trycktank. Detta kallas för tankmetoden, metodo martinottieller metodo charmat.
Hur går det till? Först gör du olika typer av stilla basvin som i regel är friska, krispiga och med en låg alkoholhalt på omkring 10 – 10,5 %. De olika vinerna kan komma från olika vingårdslägen och ha olika proportioner av druvor. De kan variera i aromatisk intensitet, syra och alkoholhalt. Basvinerna blandas till en blend med önskad karaktär och flyttas därefter till en trycksäker tank av rostfritt stål, en autoclave. En lagom mängd socker och jäst tillsätts; detta kallas tirage.
Jästen börjar direkt att äta på sockret som omvandlas till alkohol, värme och koldioxid – eftersom koldioxiden inte har någonstans att ta vägen löses den upp som kolsyra i vinet. Nu har Proseccon fått sina bubblor.
Jäsningen tar normalt sett omkring 10 dagar, men kan även ta längre tid om temperaturen är lägre. En längre jäsning ger lite krämigare bubblor, medan en snabb jäsning kan ge livliga bubblor och ibland en lite jästig arom som kan påminna om lageröl.
Prosecco rosé ska enligt lagstiftningen jäsas i minst 60 dagar, vilket ger krämigare bubblor och ibland en antydan till aromer som påminner om kex eller bröd.
Efter avklarad jäsning kyls vinet ner, klaras och får sin dosage. Det vill säga slutgiltiga sockerhalt som kan variera mellan Brut Nature (inget socker alls) till Demi-Sec (32–50 gram socker per liter).
Det är frivilligt att årgångsbeteckna Prosecco spumante, medan det är obligatoriskt för Prosecco spumante rosé i vilket förtydligas av termen millesimato.
Odlingsklimatet influeras av bergskedjan Dolomiterna och av Adriatiska Havet
Ett milt klimat mellan Dolomiterna och Adriatiska havet
Odlingslandskapet karaktäriseras av gröna, mjukt sluttande kullar. I norr skyddar Dolomiterna från kalla vindar och i söder sveper milda havsbrisar in från Adriatiska havet. Ibland tar de med sig lite regn, vilket hjälper vinrankorna att uppnå balans under den torra sommarsäsongen.
Mot slutet av sommaren blir dagarna kortare. Antalet soltimmar färre. De svala, torra bora-vindarna från öst sveper in. Nu blir skillnaden i temperatur mellan dag och natt mer markerad än tidigare. Sen sommar och tidig höst är den period då druvorna ansamlar de aromämnen som ger dem sitt unika uttryck av päron, fläder och citrus.
Jordarnas har en gång i tiden varit havsbotten, och har mycket lera och kalksten. Varvat med inslag av vittrad kalksten från Dolomiterna som hjälper till att dränera vingårdarna.
Vin med Elin 