Italien runt del 7/10 – Emilia Romagna

Bologna en solig eftermiddag. Vill du också åka dit? Bild: Pexels

Regionen bakom parmesanost och parmaskinka råkar även vara Italiens tredje största när det kommer till produktion av vin. Vi är i Emilia Romagna, ett område som sträcker sig över nästan hela norra Italien söder om Lombardiet och Veneto. Från Ligurien och Piemonte i väster till Adriatiska Havet i öster, med den historiska universitetsstaden Bologna i centrum. Här finns totalt 30 ursprungsskyddade underområden för vin – i det här inlägget ska vi (tack och lov) inte gå igenom alla. Däremot får du veta mer om de 4 mest kända vinregionerna i Emilia Romagna och storyn bakom Sveriges kanske mest populära maträtt – pasta bolognese.

De 4 underregioner i Emilia Romagna vi kommer att titta lite närmare på är de olika Lambrusco-DOC:erna, Romagna DOC, Colli Bolognesi DOC och Romagna Albana DOCG. Vi börjar med en kort introduktion till Emilia-Romagnas geografi.

Emilia Romagna är en stor region – från omkring 51 000 hektar med vinrankor produceras årligen cirka 6 miljoner hektoliter vin. Något som alltså gör att Emilia Romagna är Italiens tredje största region i volym efter Veneto och Apulien. Landskapet bjuder på en varierande mix där ungefär 25 % av odlingarna finns på sluttningar och 75 % på slättmark, eller pianura som det heter på italienska.

Varierat landskap i Emilia Romagna. Bild: Pixabay.

Det går att dela in Emilia Romagna i två delar som skiljer sig åt i gastronomi, geografi och vinodling. Emilia i väster har ett flackt landskap där olika kloner av druvan Lambrusco trivs utmärkt och ger sprudlande, röda och ofta söta viner. Romagna i öster har å andra sidan ett mer kuperat landskap. Här produceras det i huvudsak torra viner av Sangiovese, Albana och Pignoletto.

Klimatet varierar från ett milt medelhavsklimat ju närmre du kommer Adriatiska Havet till att bli ganska kontinentalt längre inåt land. Några mil in från kusten kan det bli ordentligt varmt på sommaren – för att hitta svalka söker sig producenterna till odlingslägen på berg och sluttningar.

Rött och bubbligt – det är Lambrusco! Bild: Pixabay.

Lambrusco – sprudlande, rött och sött från en hel familj av druvor

Lambrusco är ett sammanfattande namn på en vintyp som i huvudsak består av rött, pärlande vin med lite sötma. Det är även namnet på den familj av 12 druvsorter med blått skal som används för att producera denna typ av vin. De vanligaste som oftast syns på etiketter är Grasparossa di Castelvetro, Salamino di Santa Croce och Sorbara.

Odlingarna hittar vi nordväst om Bologna i provinserna Modena och Reggio Emilia. Med en flirtig personlighet och förmåga att framhäva smakerna i Emilia Romagnas lokala delikatesser parmesanost, parmaskinka och mortadella har Lambrusco blivit en av Italiens stora exportsuccéer.

Alla typer av Lambrusco har en sak gemensamt: sina bubblor. Det finns både frizzante, pärlande och spumante, fullt mousserande. Tidigare blev vinerna mousserande genom det vi idag kallas méthode ancestrale, det vill säga att vinet tappas på flaska när det fortfarande finns jäst och socker kvar. Jästen äter på sockret, och koldioxid bildas i flaskan och stannar kvar som mjuka bubblor. Resultatet är en dryck med lätt grumlig och lite jästig karaktär. Idag får de flesta Lambrusco-viner dock sina bubblor genom en andra jäsning på tank – en metod som ger fruktiga viner med karaktär av druvan.

Du kan hitta vit, rosa och röd Lambrusco med en söthetsgrad som går från helt torr utan socker till amabile med tydlig sötma. Mängden och karaktären på bubblorna varierar beroende på om du väljer en frizzante (pärlande)eller en spumante (fullt mousserande). Syran är fräsch men aldrig stram och alkoholhalten är i regel någonstans mellan 7,5–12 %.  

Hur tanninerna beter sig varierar beroende på vilken Lambruscotyp du valt – vanligtvis är det en mjuk upplevelse som väntar medan vissa viner som till exempel Grasparossa di Castelvetro kan bjuda på lite tanninstruktur.

Vill du få pejl på hur du hittar Lambrusco med exakt den söthetsgrad du söker och hur du bäst kombinerar Lambrusco med mat? Läs gärna det här inlägget där vi gör en djupdykning i Lambrusco.

Takåsar i Bologna. Bild: Pixabay.

Colli Bolognesi DOC – kullarna kring universitetsstaden Bologna

Vi ska nu till det böljande landskapet kring Bologna, kanske lika känt för sitt universitet som för sin pastasås. Känner du till Appenninerna? Den bergskedja som går som en ryggrad längs Italien. Vinodlingarna i Colli Bolognesi klättrar längs Appenninernas fötter och får därför njuta av behaglig bergsluft. Samtidigt får vinrankorna konkurrera ganska hårt om vatten och näring – det finns med andra ord potential för druvor med bra koncentration och kvalitet.

För dig som både gillar franska och italienska druvsorter är det här ett intressant område. Till röda viner används Barbera och bordeauxdruvorna Cabernet Sauvignon och Merlot. I de vita vinerna hittar vi Grechetto, Pinot Bianco, Riesling Italico (Welschriesling), Sauvignon Blanc och Chardonnay. Står det ”Colli Bolognesi Bianco” på flaskan ska den vara gjord på minst 50 % Sauvignon Blanc – du kan därmed förvänta dig en viss örtighet och fräschör i Bianco-vinerna från Colli Bolognesi.

Om du springer på en flaska med ”Colli Bolognesi Rosso” på etiketten ska den innehålla minst 50 % Cabernet Sauvignon. En medelfyllig till fyllig vinstil med balanserad syra och kännbara men inte tuffa tanniner. Aromatiken är örtig, med inslag av både röd frukt som hallon och körsbär och blå frukt som svarta vinbär och plommon. Ibland ackompanjerad av en diskret fatton.

Dock är Barbera helt klart den historiska druvsorten här för röda viner – intressant för dig som gillar Barbera från Piemonte och vill hitta ett alternativ från en något sydligare breddgrad. När Barbera skrivs ut på etiketten ska vinet innehålla minst 85 % av denna druvsort. Barbera från Colli Bolognesi är ofta åt det fylligare hållet med mjuka tanniner, frisk syra och drag av solvarma plommon och björnbär. Ibland med ett stänk kakao och kaffe från fat.

Sangiovese spelar huvudrollen i Romagna. Bild: Pexels

Romagna DOC – Toscanas granne med fokus på Sangiovese

Nu har vi lämnat västliga Emilia och tagit oss till Romagna i öster. Tittar du på en vinkarta av hela Italien kommer du notera att Romagna inte ligger så långt från Toscana. Intressant nog delar båda de här regionerna druvan Sangiovese som sin allra viktigaste druvsort. Så, vad är skillnaden mellan Sangiovese från Toscana och Romagna?

För det första har vi en skillnad i exponering mot solen. Medan de toskanska vingårdarna har soliga sydvästlägen får Romagnas Sangiovesedruvor friskare luft på sina nordostliga sluttningar. Höjden över havet är även den i regel lite högre på Romagnasidan. Vi har alltså två faktorer som ger Sangiovese från Romagna en svalare odlingssäsong – och därmed kan vi förvänta oss ett elegant, friskt uttryck av Sangiovese där syrlig körsbärsfrukt och pigg örtighet spelar huvudrollen.

Odlingarna finns utspridda på sluttningar kring städerna Forlì, Ravenna, Faenza och Rimini. Här odlas Sangiovese på en mosaik av olika jordmåner – från sand till kalksten och lera. Kombinationen av ett kuperat landskap och flera olika sorters jordmån gör att denna druva här får chansen att visa sina många ansikten. I och med att vinerna kan smaka väldigt olika beroende på var inom Romagna de kommer ifrån har området delats upp i 16 underregioner, alla med sin egen unika karaktär av Sangiovese. Från eleganta viner med mycket struktur från Brisighella till fruktiga exemplar med tuffa tanniner från Predappio.

Romagna Albana DOCG – persikodoftande vitt från torrt till amabile

Romagna Albana DOCG är ett pyttelitet område på bara 282 hektar, där druvan Albana odlas i och kring en unik geografisk formation av gul lerjord. Albana har många fina egenskaper – en av dem är förmågan att ansamla höga halter av både fruktsyra och socker under sommar och tidig höst. Något som lägger grunden för balanserade viner.  En annan fördel är att Albana kan skördas vid olika tidpunkter med ett bra resultat. Tidigt på säsongen för att få ett torrt vin med frisk fruktsyra – och så länge att de torkar på vinrankan för att göra ett sött passitovin. Som du kan föreställa dig kommer Albana i hela spektret av söthetsgrader. Från torr och frisk secco till ljuvligt söt passito. Vill du prova Albana med lite drag av ädelröta? Då är Passito Riserva vinet för dig, det måste nämligen ha angripits av botrytis.

När du doftar på ett glas Albana kan du förvänta dig aromer i många nyanser av gult. Persika, nektarin, gult äpple, torkade gula blommor och honung.

Sveriges populäraste maträtt – kommer den från Bologna? Bild: Pexels.

Pasta bolognese – hur blev det Sveriges populäraste maträtt?

På tidningen Allt om Mat:s topplista över de populäraste maträtterna 2022 kommer ”Spaghetti och köttfärssås” på guldplats. Det svenska namnet på denna maträtt är tydligt och konkret – men kanske inte så romantiskt. Den som vill ge en italienskklingande touch till tisdagskvällens pastarätt refererar nog hellre till anrättningen som en ”Pasta bolognese”. Men hur uppstod egentligen vad som skulle komma att bli en sverigefavorit?

Bologna har ända sedan Medeltiden varit känt för sitt gastronomiska utbud och gått under smeknamnet ”La grassa”, ”den feta”. Förutom Mortadella och en rad andra korvar finns det tidiga recept på ”ragú”, en slags köttfärssås på kalvfärs men utan tomatsås. Ett av de första kända recepten finns i Pellegrino Artusis bok La scienza in cucina e l’arte di mangiare bene (Ungefär ”Kökets vetenskap och konsten att äta väl”) från 1891. Lite senare, under tidigt 1900-tal, börjar det bli poppis att äta ”Tagliatelle al ragú”, alltså färsk bandpasta baserad på ägg med en mustig köttsås. Men – ingen spaghetti.

Spaghettin dyker upp först när den amerikanska kokboksförfattaren Julia Lovejoy Cuniberti år 1917 skriver en kokbok för att samla ihop pengar till familjer till italienska soldater under första världskriget. Hon utgår i mångt och mycket från ovan nämnda receptsamling av Pellegrino Artusi. Ett av recepten i boken är ”Bolognese sauce for macaroni”, och Julia rekommenderar här för första gången att spaghetti kan användas som tillbehör. Helt enkelt eftersom det är den långa pastasort som går att få tag på i USA vid den här tiden – torkad spaghetti börjar bli en etablerad exportvara medan tagliatelle fortfarande är en lokal färskvara hemmahörande i Emilia-Romagna.

Spaghetti alla bolognese” hamnar snart på menyn på ett flertal hotell och restauranger i New York – och succén är ett faktum. Nu började också tomatsåsen smyga sig in i recepten. Snart kommer också flera livsmedelsföretag med färdiga pastasåser till denna rätt vilket gör att receptet sprider sig på bred front.

När du besöker Bolognas trattorior kommer du bara att hitta kombinationen spaghetti och tomatbaserad ragu på de mest turistvänliga restaurangerna. Om du däremot tar dig längre in i gränderna och hittar den där genuina, familjeägda restaurangen du drömt om att besöka är det hög sannolikhet att det är ”Tagliatelle al ragú” som serveras.

Så, hur blev spaghetti med köttfärssås Sveriges mest populära maträtt? Efter att ha etablerat sig på den amerikanska restaurangscenen började de svenska restaurangerna under 1930-talet att plocka upp olika recept på spaghetti med tomatbaserad köttfärssås. Omkring år 1950 börjar även scouter och skolbarn att få spaghetti med köttfärssås på tallriken – och det är nu som denna maträtt på allvar sprids till svenska hem och hjärtan.

Källor: italianwinecentral.com, jancisrobinson.com, inumeridelvino.it, quattrocalici.it, gamberorosso.it, alltommat.se, folkofolk.se

Guide till Lambrusco – rött bubbel från parmesanostens hemland

Lambrusco är ett rött eller rosa mousserande vin från Emilia-Romagna i norra Italien. Det är namnet både på en vintyp och på en familj av olika druvor. För dig som är nyfiken på rött bubbel finns en hel värld av Lambrusco att upptäcka – från frisk och stram till piggt pärlande med behaglig sötma. Tack vare sin somriga personlighet och förmåga att lyfta fram smakerna i delikatesser såsom parmesanost och parmaskinka har Lambrusco blivit en av Italiens stora exportsuccéer. Nu, dags för en överblick om tillverkning, smak, druvor, odlingsområden och kombination med mat.

Lambrusco och ost är en kanonkombo. Bild: Pixabay.

Namnet Lambrusco tros komma från de latinska orden Labrum = kant och ruscum = ogräs. Kanske kallade romarna vinerna så eftersom det rörde sig om vinrankor som växte vilt i utkanten av åkrarna. Idag anses Lambrusco garanterat inte som ogräs – omkring 170 miljoner flaskor produceras årligen från 16 600 hektar med odlingar. Vi hittar vingårdarna nordväst om Bologna i provinserna Modena och Reggio Emilia. Även i grannregionen Lombardiet produceras en del Lambrusco.

Frizzante och Spumante – hur får Lambrusco sina bubblor?

Alla typer av Lambrusco har en sak gemensamt: sina bubblor. Det finns både frizzante, pärlande och spumante, fullt mousserande.

Back in the days blev bubblorna till med en metod som idag kallas méthode ancestrale. Det innebär att ett vin som fortfarande jäste tappades på flaska, när det fortfarande var jäst och socker kvar. Jästsvamparna fortsatte att äta socker inuti flaskan. Koldioxiden som bildades av jäsningen löstes upp i vinet i form av mjuka bubblor. Även idag fortsätter vissa producenter att använda sig av denna metod, som förutom en pärlande karaktär även ger ett lätt grumligt vin med karaktär av jäst. Kanske har du hört talas om pet nat eller pétillant naturel? Det är exakt det vi pratar om nu.

Lambrusco kan även få sina bubblor via den så kallade traditionella metoden. Samma som används för Champagne och Cava – du gör alltså först ett stilla basvin som jäser klart. Detta tappas på flaska men en shot av jäst och socker. Jäsning nummer två sker på den nya flaskan, och jästen filtreras bort före det att vinet säljs. Resultatet är ett fullt mousserande vin med en hårdare mousse (känslan av fler och mer intensiva bubblor) än ett gjort med méthode ancestrale.

Under 1970-talet utvecklades metodo martinotti där den andra jäsningen sker i en trycktank av rostfritt stål. Samma metod som för Prosecco. En metod som ger fruktiga viner med karaktär av druvan och som idag är den allra vanligaste för Lambrusco.

En andra jäsning på flaska in action. Bild: Pixabay.

Hur smakar Lambrusco?

Du kan hitta vit, rosa och röd Lambrusco med en söthetsgrad som går från helt torr utan socker till amabile med tydlig sötma. Mängden och karaktären på bubblorna varierar beroende på om du väljer en frizzante eller en spumante. Syran är fräsch men aldrig stram. Alkoholhalten är i regel någonstans mellan 7,5–12 %.  

Hur tanninerna beter sig varierar beroende på vilken Lambruscotyp du valt – vanligtvis är det en mjuk upplevelse som väntar medan vissa viner som till exempel Grasparossa di Castelvetro (mer om det snart) kan bjuda på lite tanninstruktur.

Vilka olika typer av Lambrusco finns det?

Lambrusco är en familj av 12 druvsorter med blått skal som alla tros komma från området kring Emilia-Romagna. De vanligaste som oftast syns på etiketter är Grasparossa di Castelvetro, Salamino di Santa Croce och Sorbara. Varför inte ta en titt på övriga syskon också när vi ändå håller på:

Lambrusco Barghi

Lambrusco Benetti

Lambrusco Foglia Frastagliata

Lambrusco Grasparossa di Castelvetro

Lambrusco Maestri

Lambrusco Marani

Lambrusco Montericco

Lambrusco Oliva

Lambrusco Pellegrino

Lambrusco Salamino di Santa Croce

Lambrusco Sorbara

Lambrusco Viadanese

Nu – en titt på fem vanliga Lambruscotyper som har varsitt eget DOC, Denominazione di Origine Controllata. Vi kikar på var de odlas och hur vinerna smakar.

Lambrusco Salamino di Santa Croce DOC – färgstark och mångsidig

Druvklasen för denna variant av Lambrusco är avlånga, kompakta och påminner om formen av en cylinder. Eller, om du vill – en salami. Därav namnet Salamino. Santa Croce är en kyrka i norra delen av provinsen Modena. Namnet Salamino di Santa Croce refererar alltså både till en specifik klon av Lambrusco (vinerna härifrån ska innehålla minst 85 % av just denna lambruscovariant) och till en avgränsad plats där vinerna kan odlas och produceras för att kunna ha ”Lambrusco Salamino di Santa Croce DOC” på etiketten.

Druvorna har mycket pigment i skalen vilket leder till intensivt rosa eller djupt rubinfärgade viner beroende på om det är en rosato eller en rosso. Doften är direkt och full av karaktär: rosor, hallon, körsbär och björnbär. En färgstark och mångsidig Lambrusco som tilltalar de flesta.

En av medlemmarna i den stora Lambruscofamiljen? Bild: Pixabay

Lambrusco di Sorbara DOC – ljus, frisk och elegant

Odlingsområdet för Lambrusco di Sorbara breder ut sig i den centrala delen av provinsen Modena mitt emellan Salamino di Santa Croce i norr och Castelvetro di Grasparossa i söder.

Du känner igen Lambrusco di Sorbara på den ljusa färgen och den friska, eleganta karaktären. Doften leder lätt till associationer av röda sommarbär, granatäpple, apelsin och viol. Vinerna ska innehålla minst 60 % Lambrusco di Sorbara som kan blandas med upp till 40 % av Salomino di Santa Croce och/eller 15 % av de övriga druvsorterna i Lambruscofamiljen.  

Lambrusco Grasparossa di Castelvetro DOC – stram och strukturerad

Letar du efter en Lambrusco med lite bett? Grasparossa di Castelvetro har faktiskt en hel del tanniner och dessutom en snyggt sofistikerad karaktär. Med aromer som påminner om färska örter, jordgubbar, hallon, viol och mandel. Den finns i alla söthetsgrader från secco till dolce, men det är vanligast att hitta de torrare typerna secco och semisecco.

Odlingarna hittar vi i den sydligaste delen av provinsen Modena, kring staden Castelvetro di Modena. Vinet ska innehålla minst 85 % Lambrusco Grasparossa och max 15 % av de andra Lambruscodruvorna och/eller Malbo Gentile.

Lambrusco di Modena DOC och Lambrusco Reggiano DOC

Två stora och viktiga områden för Lambrusco där producenten kan välja fritt mellan de olika Lambruscosorterna. Odlingszonerna gränsar till varandra med Reggiano i väster och Modena i öster. Odlingsområdet för Modena överlappar med de för Sorbara, Salamino di Santa Croce och Grasparossa di Castelvetro. Vinerna från dessa DOC varierar beroende på producentens filosofi och val av druvor, men är i regel harmoniskt fruktiga med en intensiv karaktär av färska bär och viol. För att hitta just den typ av Lambrusco du söker, ta en titt på graden av bubblor (frizzante eller spumante) och söthetsgraden.

Lambrusco Rosato. Bild: Pexels.

Så vet du om en Lambrusco är torr, halvtorr eller söt

Söthetsgraden står alltid utskriven på etiketten i form av ett begrepp som ”Brut” eller ”Amabile”. Hur du ska tolka den beror dock på om vinet i fråga är en frizzante eller en spumante. Spännande nog finns det nämligen två parallella system för hur söthetsgraden i mousserande viner skrivs ut på etiketten, beroende på om vinet är pärlande eller fullt mousserande.

Söthetsgrader för fullt mousserande viner – spumanti

Den här skalan känner du säkert igen från Champagne och Cava. Den används även för fullt mousserande Lambrusco.  

Brut Nature, Pas dosé, Zéro dosage: 0–3 gram socker per liter

Extra Brut: 0–6 gram socker per liter

Brut: 0–12 gram socker per liter

Extra Dry: 12–17 gram socker per liter

Dry, sec: 17–32 gram socker per liter

Demi-sec: 32–50 gram socker per liter

Doux: minst 50 gram socker per liter

Söthetsgrad för pärlande viner – frizzanti

På en flaska Lambrusco ser du ofta begrepp som ”Secco” och ”Semisecco”. Den här skalan är inte fullt lika vanlig som den ovan, men bra att ha koll på om du vill köpa en pärlande Lambrusco med rätt mängd socker.

Secco: 0–15 gram socker per liter

Semisecco, abboccato: 12–35gram socker per liter

Amabile: 35–50 gram socker per liter

Dolce: Minst 45 gram socker per liter

Som du kanske märkt så överlappar mängden gram socker per liter de olika begreppen emellan. Till exempel kan en Lambrusco Frizzante Semisecco med 15 gram socker per liter etiketteras antingen som en Secco eller som en Semisecco.

Till sist, hur får vinerna sin sötma? Efter jäsningen sötas de med önskad mängd druvmust gjord på samma druvor som själva vinet. Om det är en Lambrusco gjord med méthode ancestrale har den oftast lite socker kvar efter den andra jäsningen på flaska och sötman behöver inte justeras.

Parmigiano reggiano. En ost som är god ihop med röd Lambrusco. Bild: Pexels.

Vad passar Lambrusco till?

Lambrusco är ett säkert val till antipasti, pizza, plockmat, chark och ost. Vinets pigga bubblor och bäriga frukt utgör en harmonisk kontrast till allt ifrån salt och smulig parmigiano reggiano till mild mortadella. Till plockmat och lättare rätter passar Lambrusco Rosato eller Lambrusco di Sorbara extra bra tack vare sin lätta och friska karaktär.   

När du besöker Emilia-Romagna kommer du att upptäcka många mat-överraskningar som inte blivit mainstream i Sverige än. En av dem är det luftiga, friterade brödet gnocco fritto som kan serveras till ost och chark. Det blir lätt ett beroendeframkallande inslag till antipasti i alla dess former.

Många av de delikatesser och maträtter vi förknippar med Italien kommer från Lambruscons hemtrakter – till exempel parmaskinka, parmesanost och pasta bolognese. Till just bolognese eller lasagne krävs en Lambrusco med stor smakintensitet och gärna lite struktur. Förslagsvis en Grasparossa di Castelvetro i lite torrare stil.

Om du hittat en Lambrusco Amabile eller Dolce kan det mycket väl vara en tiopoängare till Torta Tenerina – en extra kladdig kladdkaka med mycket choklad som gärna får serveras med mascarpone. Som en liten bonus sägs receptet härstamma från Ferrara, en ort som även gjort sig känd för att vara födelseort till ett visst sportbilsmärke…

Så hittar du rätt serveringstemperatur för Lambrusco

Det är spännande att laborera lite med olika serveringstemperaturer för Lambrusco. Vad som blir den bästa upplevelsen beror på dryckens färg och serveringstillfälle. En Lambrusco Rosato skulle jag servera vid omkring 7–8 grader i vitvinsglas.

Om det i stället rör sig om en Rosso som ska få ackompanjera en pastarätt skulle jag använda rödvinsglas och höja temperaturen till 10–12 grader.

Till Torta Tenerina eller någon annan dessert och med en sötare Lambrusco i glaset åker vitvinsglasen fram och temperaturen ner till 7–8 grader. Vad som är den bästa serveringstemperaturen för Lambrusco är helt upp till dig – och vilken typ av Lambrusco du hittat.