DOC och DOCG – vad betyder märkningen på italienska viner?

Kanske har du lagt märke till den blåa remsan som finns runt halsen på många italienska vinflaskor? På denna brukar det stå ”DOC” eller ”DOCG”. Båda är kvalitetsmärkningar som garanterar att vinet är från ett visst ursprung, gjort på specifika druvsorter och har lagrats på fat eller flaska. I det här inlägget lär du dig 3 saker om DOC och DOCG som ger dig bättre koll på italienska vinetiketter.

1.      Vad betyder DOC och DOCG?

DOC står för ”Denominazione di Origine Controllata”, alltså ”skyddad ursprungsbeteckning”. DOCG står för Denominazione di Origine Controllata e Garantita, med andra ord ”skyddad och garanterad ursprungsbeteckning”. Om du tänker dig Italiens vinlagstiftning som en pyramid med fyra nivåer är DOCG den högsta och DOC den näst högsta.

I skrivande stund finns det 341 DOC och 78 DOCG. Exempel på kända DOC är Prosecco DOC, Piemonte DOC och Sicilia DOC. Några DOCG du säkert hört talas om är Barolo DOCG, Chianti DOCG och Brunello di Montalcino DOCG.

2.      Vad innebär det att ett vin är klassat DOC eller DOCG?

Både för DOC- och DOCG-viner finns ett regelverk som säger hur ett vin ska odlas, vinifieras och smaka. I huvudsak är det dessa punkter som ingår:

  • Odlingsområde och uppbindningssystem– i vilka kommuner får druvorna odlas och hur ska druvorna bindas upp i vingården? Det finns flera olika uppbindningssystem, till exempel guyot, cordon och pergola. Uppbindningssystemet är anpassat till de lokala förutsättningarna för att ge bästa möjliga kvalitet. I ett soligt och torrt område är det bra med ett system där lövverket skuggar druvorna, medan det i ett fuktigt klimat är viktigt med luftiga lövverk och bra ventilation.
  • Druvsammansättning. Vilken eller vilka druvor får användas? Hur mycket måste vinet innehålla av en viss druva för att den ska få skrivas ut på etiketten?
  • Skördeuttag – hur många druvor får skördas per hektar? Ett lågt skördeuttag innebär många druvor per flaska och koncentrerade viner. Och tvärtom. Oftast blir kvaliteten på vinet högre desto lägre skördeuttaget är. Koncentrerade viner har en förmåga att uttrycka sin växtplats som gör vinerna intressanta och uttrycksfulla.
  • Alkoholhalt – det är inte alkoholhalten i sig som indikerar kvalitet. Däremot berättar alkoholhalten om druvornas mognad. Desto högre alkoholhalt, desto mognare druvor. Något som oftast förknippas med kvalitet. Med tanke på de senaste årens höga temperaturer kan jag dock själv tycka att en lägre alkoholhalt är att föredra eftersom det ger en fräschare smak.
  • Vilken typ av viner som får produceras och hur de ska smaka. Vissa regioner tillåter bara röda viner, medan det i andra går att göra allt från spumante till dessertvin. I DOC- eller DOCG-texten finns även riktlinjer på hur vinets färg, doft och smak ska vara.
  • Hur vinet ska lagras och hur länge. Om det står ”Riserva” på flaskan innebär det ofta att vinet ska ha lagrats en längre tid och det specificeras även om det ska ske på fat eller flaska. Till exempel ska en Chianti Classico DOCG lagras till minst den 1 oktober året efter skörd. En Chianti Classico Riserva å andra sidan ska lagras i minst 24 månader varav 3 månader på flaska.
  • Förpackning – är det endast tillåtet att sälja vinet på 750 ml-flaska eller tillåts även andra förpackningsformat såsom bag-in-box, plastflaska eller glasflaskor av olika storlekar

3.      Vad är skillnaden mellan DOC- och DOCG-viner?

Det enkla svaret är att viner märkta DOCG har striktare regler än de märkta DOC. Odlingsområdet är snävare, skördeuttagen lägre och lagringen längre. Både DOC- och DOCG-viner provsmakas av en erfaren jury för att säkerställa att de är typiska för sitt ursprung. För att ett skyddat ursprungsområde ska kunna få status som DOCG behöver det ha haft DOC-status i minst 5 år.

10 kända DOC-viner
Barbera d’Alba DOC
Etna DOC
Langhe Nebbiolo DOC
Piemonte DOC
Pinot Grigio Delle Venezie DOC
Prosecco DOC
Sicilia DOC
Soave DOC
Valpolicella di Ripasso DOC
Verdicchio dei Castelli di Jesi DOC

10 kända DOCG-viner
Amarone della Valpolicella DOCG
Barbera d’Asti DOCG
Barolo DOCG
Barbaresco DOCG
Brunello di Montalcino DOCG
Chianti Classico DOCG
Franciacorta DOCG
Greco di Tufo DOCG
Taurasi DOCG
Vino Nobile di Montepulciano DOCG


Din guide till roséviner från Italien – 3 tips från Bardolino till Cerasuolo d’Abruzzo

Det kommer kanske inte som en nyhet att Italien är det mest populära landet när svenskarna köper vin. Däremot är bara omkring 4 % av alla roséviner som säljs i Sverige från Italien. I stället är det Frankrike och Spanien som dominerar rosévinsförsäljningen. Men hur tillverkas egentligen rosévin, och vad finns det för roséviner från Italien?

Precis som färgen antyder är rosévin ett slags mellanting mellan vita och röda viner. Roséviner tillverkas alltid på blå druvor – till exempel Grenache och Cinsault som är vanliga i Frankrike, och/eller Nebbiolo, Sangiovese eller Corvina för att ge några exempel från Italien. Det går även finfint att göra rosé på internationella kändisar såsom Cabernet Sauvignon, Syrah eller Zinfandel.

När druvorna skördats placeras de i en stor tank av rostfritt stål och krossas varsamt. Nu kommer musten (som i sig nästan alltid är helt färglös) i kontakt med skalen. I skalen finns pigment, tanniner och en stor mängd smakämnen. I detta ögonblick påbörjas mustens resa mot att bli ett rosévin. Ju längre tid musten är i kontakt med skalen (detta kallas skalmaceration), desto djupare färg, mer påtaglig tanninstruktur och smakintensitet får vinet. Om skalmacerationen pågår tillräckligt länge har du fått ett rött vin. Vanligtvis tar det omkring 2–24 timmar att jäsa ut ett rosévin, jämfört med röda viner som kan ta veckor på sig att jäsa klart.

För att bevara en frisk och krispig känsla i rosévin är det vanligt att skalmaceration och jäsning sker vid en låg temperatur på omkring 12 – 17°C. Den låga temperaturen förhindrar att alltför mycket tanniner extraheras från druvornas skal, så att rosévinet förblir mjukt och bärigt. Ett annat sätt att hitta den krispiga feelingen i ett rosévin är att skörda druvorna tidigt. Då har du ett bra basvin med frisk syra och begränsad mängd socker – något som i sin tur leder till en lagom balanserad alkoholhalt som inte sticker i väg och blir värmande.

Kanske har du hört talas om eller sett begreppet saignée i samband med roséviner? Det betyder bokstavligt talat att ”blöda”. Tänk dig en tank fylld med krossade druvor. Längst ner sipprar det ut (eller blöder) druvmust, som helt enkelt pressats ut ur tanken av det naturliga trycket. Här har vi vad som kallas för saignée.En komponent som kan bli till ett rosévin, medan återstående druvor och must i tanken får en mer koncentrerad karaktär.  

Nu tar vi en titt på 3 olika typer av rosévin från Italien – från Bardolino till Cerasuolo d’Abruzzo via Piemonte.

Chiaretto di Bardolino – rosévin från Gardasjön nära Verona

Vingårdarna där druvorna till Chiaretto di Bardolino odlas blickar ut över Gardasjöns kristallblå vatten. Här, längs den östra stranden av sjön odlas druvan Corvina Veronese, som utgör större delen av vinerna tillsammans med Rondinella och Molinara. Denna trio av druvor ligger även bakom de röda vinerna från Valpolicella och Amarone! Odlingsområdet för Chiaretto di Bardolino är omkring 2600 hektar stort och sammanfaller med det för röd och mousserande Bardolino.

Namnet ”Chiaretto” betyder ”ljus” eller ”blek” på italienska. Något som stämmer bra överens med vinernas ljust smultronröda färg. Doften bjuder på somriga toner av mandarin, färsk citrus, röda vinbär, hallon och en touch av vita blommor.

Ett rosévin som passar perfekt som aperitivo före maten, gärna till plockrätter såsom prosciutto med melon där rosévinet fångar upp både sälta och sötma på ett snyggt sätt. Om du vill go local, leta efter den milda färskosten Monte Veronese gjord på komjölk från den nordliga delen av Verona-provinsen. Tack vare sin rödbäriga fruktighet passar Bardolino Chiaretto bra med de färska körsbärstomaterna och den mjuka gräddigheten hos en Insalata Caprese.

Langhe Rosato – ett rosa vin från Piemonte

Vi tar oss nu västerut till Piemonte. En region du kanske främst förknippar med röda viner så som körsbärsdoftande Barbera d’Alba eller Barbera d’Asti. Eller kanske med Barolo, Barbaresco eller Langhe Nebbiolo. Just Langhe Nebbiolo kan beskrivas som en lättare variant till Barolo, ett instegsvin om du så vill. Mer om det här.

Langhe Rosato är i sin tur en rosa version med minst 60 % av de typiska Piemontedruvorna Nebbiolo, Barbera eller Dolcetto – som odlats på kalkstensrika sluttningar inom det område som kallas för Langhe. Druvorna till en Langhe Rosato kan komma från samma eller angränsande odlingar som en Langhe Nebbiolo eller en Barbera d’Alba. Skillnaden är att druvorna som ska gå till rosévin oftast skördas tidigare för att få till en högre syra och bärigare smak än i sin röda motsvarighet.

Färgen varierar beroende på vilken druvsort som använts, om Nebbiolo utgör en stor del kan det finnas orangea inslag som drar mot blodapelsin. En typisk Langhe Rosato doftar av vildhallon, viol, apelsinskal, körsbär och örter. Smaken är frisk och bärig, ibland med lite struktur. Ett rosévin som passar bra till grillad lax med chilimajo, eller till en skaldjurspaella med musslor och räkor.

Cerasuolo d’Abruzzo – körsbärsdoftande rosé från området kring Pescara

Abruzzo är fortfarande lite av en doldis bland Italiens regioner. Om du någon gång har möjlighet att åka dit – gör det! Abruzzo är slående vackert med ett landskap karaktäriserat av mare e montagna, hav och berg.

Vinodlingarna hittar vi i Chieti, L’Aquila, Pescara och Teramo. På sluttningarna som fläktas av vindar från Adriatiska Havet och Appenninerna odlas bland annat den blå druvan Montepulciano. En druva med en mjuk och balanserad fruktsyra, starkt färgade skal och aromer av björnbär, blåbär, mörka körsbär och vildhallon.

När den inte används till det röda vinet Montepulciano d’Abruzzo, kan den med fördel vinifieras till rosévinet Cerasuolo d’Abruzzo. ”Cerasuolo” betyder ”körsbär”, och kan ge en indikation till både vinets färg och arom. Även på Sicilien finns det en stil av rosévin där begreppet Cerasuolo ingår i namnet. Det heter Cerasuolo di Vittoria och tillverkas på Frappato-druvan.

Cerasuolo d’Abruzzo bjuder drickaren på en fruktig rosévinsupplevelse med inslag av persika, smultron, körsbär, jordgubbar och blodapelsin. Prova gärna till en bit pecorino, pizza eller till saffranskryddad fisksoppa med lax och torsk.