Chablis – vinet som får dig att greppa mineralitet och terroir

Det givna vinet till ostron. En fruktsyra som stramar till dina ansiktsdrag. Gröna äpplen, citrus och mineral. Vi ska till Chablis – den ikoniska appellationen i norra Frankrike som gett upphov till en av världens mest eftertraktade viner.

Odlingsområdet för Chablis räknas som en del av Bourgogne, även om det rent geografiskt sett nästan är lika långt till Paris som till angränsande områden för vinodling. Chablis har fått sitt namn av en kommun med samma namn som ligger i hjärtat av vindistriktet. Det är en liten by med ett stort rykte – inte mer än lite drygt 2000 personer använder Chablis som postadress. För att ta dig till de gröna, böljande kullar som omger byn ska du åka mot staden Auxerre i regionen Yonne.

Vad är det som är så speciellt med Chablis?

Om du någon gång tvivlat på jordmånens eller vingårdslägets betydelse för hur ett vin smakar, så finns det goda chanser att du ändrar uppfattning efter en chablisprovning. Jag kan inte komma på någon annan region i världen (utom möjligtvis resten av Bourgogne) där viner av en och samma druva varierar så mycket i doft och smak enbart på grund av att de kommer från vingårdar med några meters mellanrum.

Men hur kan det bli så stor skillnad?

Eftersom vi är långt norrut spelar det exakta vingårdsläget stor roll. En halvtimmes mer sol på eftermiddagen kan ge ett vin med mer mogen smak. Där den bitande fruktsyran som karaktäriserar Chablis balanseras av toner av gula äpplen och varm citron. Många av de viner som är klassade med Premier eller Grand Cru kommer från soliga sydväst- eller sydostsluttningar.

Utöver en myriad av olika sluttningar spelar jordmånen en avgörande roll. Den kan delas in i Kimmeridge och Portland – jordtyper som blivit uppkallade efter den tidsepok då de uppkom. Kimmeridge-jord bildades för omkring 150 miljoner år sedan, när dagens Chablis var havsbotten. Det är en kalkrik jordmån med tydliga spår av ostronfossil. I viner från Kimmeridge-jordar kan du uppleva en tydlig doft av stenig mineral, där en krispig frukt bärs upp av en minutlång eftersmak. Med andra ord är det ingen slump att alla Grand Cru-lägen har Kimmeridge-jord under rötterna.

Chablis och Chardonnay – hur hänger de ihop?

Det enkla och sanna svaret är att alla viner från regionen Chablis – oavsett om det är Petit Chablis, Chablis, Premier Cru eller Grand Cru – tillverkas på 100 % Chardonnay. En druva känd för att spegla sin växtplats. Från krispig i och stram i svala klimat till tropisk och generös från exempelvis Australien eller Kalifornien.

Chardonnay mognar tidigt vilket är en positiv egenskap i klimat där höstkylan slår till med full kraft när den väl kommer. Som i Chablis. Samtidigt får druvan sina knoppar tidigt på våren, ofta långt före det att den sista vårfrosten slagit till. Ett ständigt gissel för vinproducenterna i Chablis, som tar till alla tänkbara metoder för att skydda det som ska bli dyrbara Chablis-druvor. Från att kapsla in knopparna i vatten (det blir en liten bubbla där temperaturen aldrig går under nollan) till att flyga med helikopter genom vingårdarna för att frosten inte ska lägga sig.

Vad är Chablis Grand Cru och Premier Cru?

Chablis Grand Cru är de 7 vingårdslägen som anses vara de allra bästa i Chablis. De ligger som på ett pärlband vid den högra sidan av floden Serein, på 100 – 250 meters höjd över havet. Här kommer namnen:

Blanchot

Bougros

Les Clos

Grenouilles

Preuses

Valmur

Vaudésir

Kombinationen av många soltimmar och mineralrik Kimmeridge-jordmån skapar en rik stil av Chablis där persika och grillad citron möts av varm sten och knivskarp syra. En Chablis Grand Cru kostar inte småpengar men är en stor upplevelse och kan lagras i 10–15 år utan problem. Produktionen är försvinnande liten och står för omkring 1 % av det vin som produceras i Chablis.

Chablis Premier Cru är näst högst upp i kvalitetspyramiden. Vi pratar om 40 olika vingårdslägen på båda sidor av floden Serein. Var och en med sin unika personlighet. Om du föredrar Chablis Grand Cru eller Premier Cru är en smaksak – vinproducenterna lägger ner minst lika mycket själ och hjärta i sin Premier Cru som i sina Grand Cru. Tack vare att det är 40 i stället för 7 vingårdslägen är det dessutom lättare att få tag på – produktionen utgör 14 % av det vin som tillverkas i Chablis. Smaken varierar från gröna äpplen, örter och citrus till lite varmare toner beroende på odlingsläge. Både Grand Cru och Premier Cru-viner har så pass mycket koncentration att en del av dem kan fatlagras.

Vad är Petit Chablis?

Petit Chablis är en utspridd appellation som täcker de jordar där basen är Portland-jord snarare än Kimmeridge-jord. Den yngre Portland-jorden ger en lite lättare men fortfarande elegant och krispig vinstil. Omkring 19 % av alla flaskor vin från Chablis är en Petit Chablis. Den lite lättare och unga stilen är en go to när det kommer till naturella skaldjur. Prislappen är i regel mer tillmötesgående än för övriga appellationer.

Nu har vi pratat om Grand Cru, Premier Cru och Petit Chablis.  Men – det finns en kvar. Den största, och kanske viktigaste. Som heter ingenting annat än just ”Chablis”.

Vinerna från Chablis står för hela 66 % av den totala produktionen. Eftersom odlingsområdet är relativt stort ger det producenterna möjlighet att blanda viner från olika lägen för att uppnå balans och harmoni. Den typiska syran, de gröna vinteräpplena, citrustonerna och stenigheten finns där oavsett vilken Chablis du väljer.

Hur smakar Chablis?

En typisk Chablis har en elegant doft av syrliga äpplen, färsk citron, örter, sten och vita blommor. I smaken är det fruktsyran som dominerar upplevelsen, tillsammans med en läskande fruktkoncentration och ett friskt avslut. Viner från soliga lägen eller varma årgångar kan dofta persika, nektarin och nötter. Med tid i flaska utvecklas aromerna mot att bli mer nötiga och mineraliga.

Vilken typ av mat passar till Chablis?

Petit Chablis och färska kosterräkor är en lika enkel som lyxig kombination. Ugnsbakad vit fisk och ostron är lysande partners till Chablis och Petit Chablis. Bjuds det gratinerad havskräfta, hummer eller pilgrimsmussla kan de lätt nötiga och ibland rostade ekfatstonerna hos en Premier eller Grand Cru vara det du söker.

Och du, Chablis och chips med löjromsdipp ska heller aldrig underskattas 😊

Vilken är din bästa kombination av Chablis och mat?

/Elin

Bilder: Pexels & Pixabay

Få koll på 10 franska vinbegrepp – från Barrique till Premier Cru

Château Margaux. Bild: Pixabay

”Denna Brut är en cuvée på druvor från Grand- och Premier Cru-lägen, samtliga vieilles vignes och varav en del av druvorna lagrats på små barriquer”.

Hängde du med? Om inte, är detta inlägg till dig. Vinspråket kan ibland vara kryptiskt och strösslat med speciella termer. Här är din quick fix – vi går igenom 10 av de vanligaste vinbegreppen på franska.

1. AOP – Appellation d’Origine Protégée

Betyder ungefär ”skyddad ursprungsbeteckning” och indikerar ett specifikt område för vinproduktion. Till exempel Chablis eller Côtes-du-Rhône.

Odlingsområde, arbetssätt i vingården, jordmån, storlek på skörd, druvsammansättning och lagringstid är alla faktorer som påverkar vinets identitet och därmed ingår i regelverket. Kort sagt kan vi säga att en AOP är en lagtext för att bevara ett vins terroir (förklaringen till terroir finns längre ner i inlägget).

Systemet infördes redan 1935, då under namnet AOC (Appellation d’Origine Contrôlée). År 2009 harmoniserades EU:s vinlagar så att AOC blev AOP. Inom Frankrikes gränser kan AOP-klassade viner dock fortfarande kallas AOC.

Viner som vilar i barriquer. Bild: Pixabay.

2. Barrique

En 225 liter stor ektunna av som används för att jäsa och/eller lagra vin. Termen är typisk för den typ av ekfat som används i Bordeaux. En barrique är 93 cm hög och 210 cm i diameter på sin bredaste punkt.

I Bourgogne kallas ett 228 liter stort ekfat för pièce – medan samlingsordet för ekfat i Frankrike är tonneau i singular eller tonneaux i plural. Och tro mig, det finns fler namn än så… 😊

När ett vin lagras på barrique innebär det oftast att producenten har en vision om hög kvalitet och lagringspotential. Vinet behöver ha lite kropp och kraft från grunden för att tåla lagring på barrique. Tiden på fat gör att vinet luftas långsamt så att tanninerna blir mjukare. Dessutom adderar fatets insida toner av rostat trä, kryddor, ek, vanilj och choklad.

3. Brut

Ett ord du kan hitta på Champagne- och Crémantflaskor (syns även på Cava och andra mousserande viner). Det betyder rätt och slätt ”torr”. I termer av exakt sockerhalt kan en Champagne eller Crémant Brut innehålla upp till 12 gram socker per liter. En Brut håller sig ofta kring 6-8 gram. Med andra ord en låg sockerhalt vars syfte är att balansera den ofta knivskarpa syran och friska bubblorna i en Champagne.

Brut är den utan tvekan mest förekommande typen av Champagne, troligtvis tack vare sin balanserade smak och mångsidighet. Om du vill ha en ännu torrare Champagne, leta efter Extra Brut (0–6 gram socker per liter) eller Brut Nature (0–3 gram socker per liter).

En Cuvée Brut Millésimé på kylning? Bild: Pexels.

4. Château

Betyder slott och är ofta en del av vinets namn, i synnerhet när det kommer till Bordeaux. Namnet på slottet eller egendomen blir alltså ett slags varumärke. Ett ”châteauvin” innebär att druvorna kommer från odlingar som hör till slottet, samt att de vinifierats och lagrats inom dess ägor.

Även om flertalet vinslott imponerar med symmetrisk arkitektur och labyrintiska slottsträdgårdar, finns det även exempel på châteaux som påminner mer om vanliga hus eller i bästa fall stora herrgårdar. Inom Bordeaux får de fortfarande kallas för slott, så länge som egendomen i fråga äger både vingårdar och utrustning för att vinifiera och lagra ett vin.

I Bordeaux är traditionen att använda Château-namnet till de bästa vinerna. Helt enkelt de viner som producenten vill att kunderna ska förknippa namnet med. Frågan är vad de gör med viner från yngre stockar eller som inte lever upp till Châteauvinernas höga standard? Dessa kan säljas som så kallade second vins, andraviner.

Vy över Alsace – där du kan hitta flera goda Grand Cru-viner. Bild: Pixabay.

5. Cuvée

En lämplig synonym till Cuvée tycker jag är blend. När en vinproducent under en rundtur i vineriet visar dig de olika tankarna och ekfaten kan hen säga: ”här ser du de olika komponenterna som kommer att utgöra vår standardcuvée”. Viner av olika druvor, från vitt skilda vingårdslägen, med varierande lagringstid och egenskaper används precis som färgerna i en palett för att skapa en balanserad helhet. En cuvée.

6. Grand Cru

Vingårdsläge i bland annat Champagne, Bourgogne, Saint-Émilion och Alsace som anses vara det allra bästa platsen kan frambringa. Det högsta steget i AOP-systemets kvalitetspyramid. Grand Cru-lägen kan vara allt ifrån mindre än en hektar som La Romanée i Bourgogne och upp till 80 hektar som Schlossberg i Alsace. Flera olika producenter kan samsas om den dyrbara marken inom ett och samma Grand Cru-läge.

7. Millésime och Non Vintage

Millésime betyder ”årgång” och används ofta i Champagne-sammanhang. Faktum är att den stora majoriteten flaskor Champagne som säljas är Non Vintage, icke årgångsbetecknade.

Det finns en lång tradition av att blanda viner från olika årgångar för att kunna jämna ut karaktären på vinet – vilket varit avgörande för att uppnå en konsekvent kvalitet i ett svalt klimat där årgångarna bjuder på stor variation.

Champagne millésimé eller årgångsbetecknad Champagne spelar i en annan liga. Här kan producenten bara förlita sig på frukten av en enskild årgång. Dessa bubbel kan variera mycket från en årgång till en annan, och produceras ofta för att kunna lagras länge.

8. Premier Cru

Det näst högsta steget på den franska kvalitetstrappan, som främst används i Champagne och i Bourgogne.

Terroiren ger ett vin sin karaktär. Bild: Pixabay.

9. Terroir

Ett oöversättbart ord som innefattar de faktorer som ger ett vin sin karaktär. Vi pratar inte bara jordmån, klimat och solexponering – även mänsklig påverkan bidrar till ett vins terroir.

Det kan röra sig om uppbindningssystem, hur mycket sol eller skugga druvorna får genom att lövverket beskärs, val av skördedatum och hur länge jäsning och lagring pågår.

Med tiden blir en rad olika metoder inom vinodling- och produktion typiska för en viss plats. De har då växt fram och förfinats genom generationer, och räknas därmed som en del av platsens terroir.

10. Vieilles Vignes

Kanske är du mer bekant med något av begreppen Old Vines, Viñas Viejas eller Vecchie Vigne? Gamla stockar producerar en högst begränsad mängd druvor per klase. Men vilken kvalitet det blir! Koncentrerade, nyanserade viner som har en enastående förmåga att spegla sin odlingsplats.

Med tanke på att viner från gamla stockar producerar så pass lite, driver de naturligtvis upp priset på en flaska vin. Å andra sidan ökar chanserna att få en minnesvärd vinupplevelse när det står Vieilles Vignes på etiketten.

Finns det något vinord du undrar över? 🙂