Italien runt del 4/10: Upptäck 3 italienska bubbel – från Alta Langa till Prosecco

Bollicine. Bakom det italienska ordet för bubblor döljer sig frisk Alta Langa från Piemonte, sammetslen Franciacorta från trakterna utanför Milano och – såklart – superstjärnan Prosecco. I det här inlägget får du veta hur 3 av Italiens mest kända bubbel smakar, var de kommer ifrån och hur de tillverkas.

Hur många flaskor mousserande vin tillverkas i Italien varje år? Har du hunnit gissa? Okej, här kommer svaret: Nästan 1 miljard flaskor. Det är de nordliga regionerna Veneto, Piemonte och Lombardiet som står för den allra största delen av produktionen. Och det är just till dessa tre regioner vi ska idag – vi ska utforska Prosecco från Veneto, Alta Langa från Piemonte och Franciacorta från Lombardiet. Värt att nämna är dock att det inte är Alta Langa som bidrar till den stora volymen från Piemonte, utan i stället det fläderblommiga bubblet Moscato d’Asti. Men det pratar vi mer om en annan gång – idag fokuserar vi på 3 av Italiens mest kända torra mousserande viner. Innan vi börjar, en viktig fråga i sammanhanget:

Vad betyder Spumante?

Spumante är helt enkelt ett mousserande vin från Italien. För att klassas som Spumante måste bubblet ha minst 3,5 bars tryck – att jämföra med den pärlande varianten Frizzante som ska ha mellan 1–2,5 bars tryck.

Hur vet jag hur mycket socker det är i mousserande vin från Italien?

Nu behöver du aldrig mer tvivla, här är listan över sockerhalt i mousserande vin från Italien. För Brut Nature (eller Pas Dosé som det kallas i Franciacorta) tillsätts inget socker alls. För övriga söthetsgrader adderas en blandning av vin och socker till vinet precis innan det buteljeras. Detta kallas för dosaggio. Den vanligaste söthetsgraden oavsett bubbel är förmodligen Brut – inte så konstigt, det här är en oerhört användbar och mångsidig vinstil. Den har bara en antydan till sötma eller rondör som gör den oslagbar som mingelbubbel eller till salta tilltugg.

Brut Nature/Pas Dosé/: 0-3 g socker/L
Extra Brut: 0-6 g socker/L
Brut: mindre än 12 g socker/L
Extra Dry: 12-16 g socker/L
Dry: 17-32 g socker/L
Demi-Sec: 32-50 g socker/L

Prosecco

Ungefär 630 miljoner flaskor Prosecco produceras varje år. Att jämföra med omkring 320 miljoner flaskor Champagne och 245 miljoner flaskor Cava. Inte konstigt att så gott som varenda vän av mousserande vin provat Prosecco både en och två gånger.

Hur smakar Prosecco?

Detta bubbel har blivit känt för sin fruktiga och lättsamma smakprofil som för tankarna till päronsorbet, färsk citrus, honungsmelon och fläderblom. Moussen (alltså känslan du får av bubblorna) är pigg och sprudlande. Tänk känslan i luften en ljus junikväll.

Hur tillverkas Prosecco?

Först skördas druvor mestadels av sorten Glera (som förvirrande nog hette Prosecco fram till 2009). Dessa jäses till ett stilla vin utan bubblor. Strax därpå är det dags för jäsning nummer två – som sker i en stor bassängliknande tank av rostfritt stål. När den andra jäsningen sker på tank kallas det i Italien för Metodo Charmat eller Metodo Martinotti. En lagom dos socker och jäst tillsätts. Det är nu magin sker: Jästsvamparna äter upp sockret och som ett resultat bildas koldioxid och alkohol. Eftersom tanken är helt tät har koldioxiden ingenstans att ta vägen och löses upp i vinet som bubblor. Vår Prosecco är född!

Var kommer Prosecco ifrån?

Druvorna odlas i ett område i nordöstra Italien som sträcker sig över regionerna Veneto och Friuli Venezia Giulia.

Vilka typer av Prosecco finns det?

Vi kan kategorisera Prosecco efter underregion, färg och typ av bubblor. Vi tar dem i tur och ordning:

Proseccos underregioner
Treviso
Trieste
Asolo
Conegliano Valdobbiadene

De två sistnämnda anses ge extra bra nivå och har därför den högsta kvalitetsbeteckningen DOCG. Produktionen är också avsevärt mycket mindre eftersom det är begränsade områden vi pratar om.

Färg
Utöver ”vanlig” Prosecco finns sedan 2020 även Prosecco Rosé. Den får sin ljust rosa färg av upp till 15 % av druvan Pinot Nero. All Prosecco Rosé ska komma från ett och samma år och därmed bära termen ”millesimato” följt av aktuell årgång på flaskan. Rosa Prosecco är alltid mer eller mindre torr – den produceras endast som Brut Nature, Extra Brut, Brut och Extra Dry. En sista grej om Prosecco Rosé är att jäsningstiden är dubbelt så lång som för standardvarianten. 60 dagar i stället för 30.

Typ av bubblor
Spumante: fullt mousserande. Den allra vanligaste varianten.
Frizzante: pärlande. Kan förslutas med skruvkork.
Tranquillo: helt stilla Prosecco. En inte helt vanlig syn i Sverige!

Vad passar Prosecco till?

Prosecco är aperitivons bästa vän. Den generösa fruktigheten som du hittar även hos de torrare stilarna gör att ett glas Prosecco tacklar både salta och söta tilltugg. Från kristallknastrig ost till tandpetare med minimozzarella och tomat. Via mortadella, salami och oliver.

Alta Langa

Alta Langa är både ett gammalt och ett nytt bubbel. Gammalt eftersom det fanns tankar om att göra ett Champagne-liknande mousserande vin i Piemonte redan i början av 1800-talet. Nytt eftersom det var så sent som år 2002 som ursprungsskyddet för Alta Langa DOC klubbades igenom.

Alta Langa är ett flaskjäst mousserande vin gjort på minst 90 % Chardonnay och Pinot Nero (aka Pinot Noir), från Piemonte i nordvästra Italien. Närmare bestämt från ett område höger om floden Tanaro i provinserna Alessandria, Asti och Cuneo.

Hur smakar Alta Langa?

Druvorna måste odlas på sluttningar minst 250 meter över havet – något som ger en alpin fräschör till vinerna. Tänk krispiga äpplen toppat med citrustoner och gula päron. Minimikravet på 30 månaders lagring i flaska på sin jästfällning ger inte bara krämiga bubblor utan även toner av nougat, nötter och bröd. Alla viner måste dessutom vara millesimato, komma från en och samma årgång. Vi kan därmed förvänta oss en viss årgångsvariation.  

Hur tillverkas Alta Langa?

Druvorna skördas för hand i små korgar för att undvika att det blir för högt tryck. Efter att ett stilla vin producerats, jäser det en andra gång på flaska. En standardversion lagras i 30 månader på sin jästfällning medan Riserva lagras i 36 månader.

Till vad passar Alta Langa?

Skaldjur! Färska räkor, pilgrimsmusslor, you name it. Eller varför inte till något med vit tryffel, för en sant piemontesisk kombination.

Franciacorta

En väl bevarad och bubblande hemlighet från trakterna kring Brescia och Iseo-sjön, en timme ifrån Milano. Så skulle vi kunna sammanfatta kvalitetsbubblet Franciacorta. Inte mindre än 80 % av alla flaskor som produceras stannar inom Italiens gränser – något som kanske förklarar varför Franciacorta är lite av en doldis i Sverige. Vi har i alla fall att göra med ett elegant och flaskjäst vin som aspirerar på att vara Italiens svar på Champagne.

Hur smakar Franciacorta?

Friska äpplen, diskret citrus, nybakat bröd och mandel. I en bra Franciacorta balanseras en mjuk och fyllig frukt av en väl avvägd, uppfriskande syra. Bubblorna är krämiga och ihållande efter den andra jäsningen på flaska.

Hur tillverkas Franciacorta?

Franciacorta hade inte funnits om det inte vore för eldsjälen Guido Berlucchi som såg till att området blev ursprungsskyddat för produktion av mousserande viner. Guido var en stor vän av Champagne – och inte helt otippat används delvis samma druvor till Franciacorta som till Frankrikes mesta bubbel. Chardonnay och Pinot Nero ska utgöra minst 50 % av vinet. Dessa kan kompletteras av upp till 50 % Pinot Bianco och 10 % av den lokala och syragivande Erbamat.

När druvorna skördats för hand jäser vinet först till ett stilla vin och därefter en andra gång på flaska. Metodo Classico kallar vi detta, och det är precis samma procedur som för Champagne och Cava.

Vilka typer av Franciacorta finns det?

I Franciacorta-världen kan du hitta en roséversion, årgångsbetecknade varianter med termen ”millesimato”, långtidslagrad Riserva och den Chardonnay-baserade Satèn med lite lägre tryck och krämigare bubblor.

En standard-Franciacorta måste lagras på sin jästfällning i flaska under minst 18 månader, rosé och Satèn i 24 månader och Riserva i 60 månader. Ju längre lagringstid, desto brödigare karaktär och finare bubblor.

Vad passar Franciacorta till?

Låt de friska bubblorna möta den delikata sältan hos tunt skuren Prosciutto San Daniele,en mild färskost eller din favoritsnitt med lax och du är hemma.

Hoppas du blivit ännu mer nyfiken på italienska bubbel och tro mig, det finns mer att upptäcka. Nästa gång gör vi en djupdykning i vinregionen Veneto!

Källor: prosecco.wine, vinonews24.it, franciacorta.wine, altalangadocg.com



Franciacorta – Italiens svar på Champagne?

Franciacorta liknas ofta med Champagne eftersom båda produceras på druvorna Chardonnay och Pinot Noir samt att båda genomgår en andra jäsning på flaska. Och visst är de båda eleganta bubbel med stor klass – men frågar du mig har Franciacorta en helt unik personlighet, väl värd att upptäcka.  

Soldis över Lago di Iseo. Bild: Pixabay.

Ett glas Franciacorta ger en frisk och smakfull upplevelse med krämiga bubblor och drag av vinteräpplen, citrus, mineral och rostat bröd. Oftast är syran mildare än i en Champagne.

I det här inlägget kommer vi att ta oss till sluttningarna öster om Brescias historiska stadskärna. Vi kommer att vandra i sjöbrisen från Lago di Iseo och känna mineralrikt grus och kalksten under våra fötter.

De frågor vi kommer att ställa oss är vad Franciacorta ligger, vilka druvor som används, hur produktionsmetoden ser ut, vilka typer av Franciacorta det finns och hur du kombinerar Franciacorta med mat.

Först:

Vad är skillnaden mellan Prosecco och Franciacorta?

Odlingsområdet. Druvorna till Prosecco måste odlas i ett avgränsat område inom regionerna Veneto och Friulien. Franciacorta hittar vi i Lombardiet, öster om staden Brescia.

Druvorna. Medan Prosecco till minst 85 % ska vara gjort på den aromatiska druvan Glera, är det Chardonnay, Pinot Nero och Pinot Bianco som ger smak till Franciacorta.

Produktionsmetoden. Prosecco får sina bubblor genom en andra jäsning på ståltank. Det ger en livlig mousse (= bubblor) och smaker av primärfrukt (av druvan).

Franciacorta å andra sidan genomgår en andra jäsning inuti samma flaska den sedan säljs i. Det ger fina, små bubblor och aromer som påminner både om frukt och om rostat bröd och nötter. De senare kommer av tiden i kontakt med jäst.

Jag har skrivit mer om Prosecco i ett annat inlägg som du hittar här.

Ett glas Franciacorta på en hotellbar i Milano? Bild: Pexels.

Vad betyder Franciacorta och hur uttalas det?

Franciacorta är en sammanskrivning av Francae Curtes. Curtes betyder ”kommun” och Francae ”fri från skatt”. Namnet myntades någon gång under medeltiden. Verkar som om att Franciacorta har en historia som taxfree-paradis?

Du uttalar naturligtvis Franciacorta precis som du vill. Om du vill följa de italienska uttalsreglerna låter det ungefär så här: ”frantjiakorta”.

Var ligger odlingsområdet för Franciacorta?

Vi tar oss till Lombardiet i den norra delen av centrala Italien. Odlingsområdet för Franciacorta är 2958 hektar stort. Att jämföra med 31 050 hektar för Prosecco och 34 300 hektar för Champagne.

Vingårdarna ligger öster om staden Brescia, precis söder om Iseo-sjön. Härifrån är det inte långt till bergen. Och det märks på klimatet. Alpina vindar och den nordliga breddgraden gör Franciacorta till ett svalt område med italienska mått mätt. Det lokala klimatet mildras av Iseo – vars utjämnande effekt gör att våren kommer tidigare och hösten senare än vad de annars hade gjort.

Vingård, kanske är den odlad med Chardonnay eller Pinot Nero? Bild: Pexels.

Vilka druvor används i Franciacorta?

Chardonnay

En Franciacorta ska innehålla minst 50 % Chardonnay och/eller Pinot Nero. Chardonnay är en populär ingrediens i Franciacorta och upptar idag tre fjärdedelar av odlingsytan. Viner av Chardonnay ger en essentiell ryggrad av fruktsyra och aromer av äpplig frukt. Därutöver är viner av denna druva en utmärkt canvas för att uttrycka sekundära aromer från jäsningen på flaska.

Pinot Nero

Det italienska namnet för Pinot Noir. Måste ingå med minst 35 % i Franciacorta Rosé. Den upptar omkring 17 % av odlingsytan och används framförallt för att ge struktur och långt liv till årgångsbetecknade viner och Riserva-bubbel.

Pinot Bianco

Den tredje mest odlade druvan i Franciacorta uppgår endast till 3 % av odlingarna, men kan inkluderas med upp till 50 % i vinerna. Pinot Bianco bidrar med en mild syra och diskret frukt.

Erbamat

En lokal grön druva med historisk förankring till området som kan ingå med upp till 10 % i en Franciacorta. Erbamat mognar senare än Chardonnay och Pinot Nero och ger en markerad fruktsyra.

Låt oss gissa att detta är ett glas Franciacorta Satèn. Bild: Pexels.

Hur produceras Franciacorta?

Druvorna skördas för hand för att undvika skador och att de blå Pinot Nero-skalen inte ska ge färg till basvinet. Normalt sett börjar skörden under augusti eller september.

Chardonnay, Pinot Nero, Pinot Bianco och Erbamat pressas separat, varpå den första jäsningen kan starta. Denna sker i tankar av rostfritt stål. Fokus är att bevara och framhäva druvornas naturliga aromer.

På våren som följer skörden har vi färdiga basviner. Helt enkelt de stilla viner som ligger till grund för Franciacorta. Nu är det dags att blanda viner från olika druvor och vingårdslägen för att uppnå önskad karaktär. En sådan blandning kallas Cuvée.

Tid för jäsning nummer 2. Basvinet tappas på flaska tillsammans med en väl doserad mängd jäst och socker. Flaskan försluts med kronkapsyl, och placeras horisontellt i vineriernas lagringskällare. Det är nu magin sker. Franciacorta får sina krämiga bubblor och subtila smaker rostat bröd med smör.

När lagringstiden närmar sig sitt slut, snurras flaskorna sakta runt under en process som kallas la scuotitura. Målet är att flaskan ska hamna i en vertikal position där all jästfällning samlas i dess hals.

Jästfällningen avlägsnas under tryck och ersätts med en blandning av vin och socker i önskad mängd. Om enbart vin utan socker tillsätts får vi en Dosaggio Zero.

I Lombardiet kan man kombinera provning av Franciacorta med slottsbesök. Bild: Pixabay.

Vilka typer av Franciacorta finns det?

Franciacorta kan delas in utifrån ett kriterie som baseras på färg, produktionssätt och lagringstid samt baserat på sockerhalt. Vi kikar närmare på båda typer av indelning.

Franciacorta, Franciacorta Satèn, Rosé, Riserva och Millesimato

Franciacorta DOCG ska innehålla minst 50 % Chardonnay och Pinot Nero, upp till 50 % Pinot Bianco och upp till 10 % Erbamat. Vinet ska lagras på sin flaska i minst 18 månader för viner från flera årgångar och i 30 månader för millesimato (årgångsbetecknade viner).

Franciacorta Satèn DOCG är en blanc de blancs och alltså enbart producerad på gröna druvor. Minst 50 % Chardonnay och max 50 % Pinot Bianco. Än så länge ingen Erbamat. En skillnad mot övriga är att denna ska ha lägre tryck, max 5 bar. Det ger lite mjukare bubblor. Vinet ska lagras på sin flaska i minst 24 månader. När en Satèn är årgångsbetecknad ska den lagras i minst 30 månader.

Franciacorta Rosé DOCG ska innehålla minst 35 % Pinot Nero, max 50 % Pinot Bianco och max 10 % Erbamat. Vinet ska lagras på sin flaska i minst 24 månader. Precis som för Satèn gäller att en rosé millesimato ska lagras i minst 30 månader.

Franciacorta Riserva DOCG ska lagras i minst 60 månader oavsett om det är standard-Franciacorta, Rosé eller Satèn.

Så vet du hur mycket socker det är i en Franciacorta

  • Dosaggio Zero: Max 3 g/l
  • Extra Brut: Max 6 g/l
  • Brut: Max 12 g/l
  • Extra Dry: Mellan 12-17 g/l
  • Sec o Dry: Mellan 17-32 g/l
  • Demi Sec: Mellan 33-50 g/l
Salami och hårdost är gott till vilken Franciacorta som helst. Bild: Pexels.

Hur kombinerar du Franciacorta med mat?

Som aperitif kan jag rekommendera ett glas knastertorr Dosaggio Zero eller en sammetslen Satèn. Till San Daniele-skinka eller naturella skaldjur kan en Brut balansera den lätta sältan i dessa rätter på ett fint sätt.  

Står det lax eller smakrika charkuterier på menyn? Franciacorta Rosé gör jobbet.

En vällagrad och lite nötig parmigiano eller grana padano kan med fördel upplevas i sällskap av ett glas Franciacorta Riserva.