Vinerna från Saint-Émilion tar dig med till den världsarvsklassade staden med samma namn. Till 5450 hektar med kalkstenrika jordar där Merlot spelar huvudrollen. Även om spåren av vinodling går tusentals år tillbaka i tiden står ingenting still – Saint-Émilions klassificering förnyas var 10:e år. Vill du lära dig mer om Saint-Émilion? I det här inlägget tittar vi närmare på druvor, odling, klassificering, hur vinerna smakar och hur de utvecklas med lagring.

Allra först, låt oss sätta Saint-Émilion i sitt sammanhang genom en kort introduktion till Bordeaux och en jämförelse mellan den vänstra och den högra stranden.

Vi hittar Bordeaux längs Atlanten (bord = längs med, eau = vatten) i sydvästra Frankrike. Som faktiskt är helt enormt. Inte mindre än 110 000 hektar med vinodlingar ryms inom områdets gränser. Att jämföra med 30 000 hektar i Bourgogne eller 90 500 hektar för hela Sydafrika.

Det produceras i snitt 650 miljoner flaskor vin i Bordeaux varje år, varav omkring 90 % är röda viner. De vita vinerna av Semillon och Sauvignon Blanc kan vara friska, oekade och aromatiska eller smöriga och ekfatslagrade.

Förutom rött och vitt kan du även hitta mousserande Crémant de Bordeaux, smakrika roséviner och fantastiska dessertviner från bland annat Sauternes, Barsac, Cérons, Cadillac och Sainte Croix du Mont.

Vänstra och högra stranden i Bordeaux – vad är skillnaden?

Bordeaux delas ofta upp i två delar: vänstra stranden (rive gauche) eller högra stranden (rive droite). Rent geografiskt är uppdelningen baserad på var vindistrikten ligger i förhållande till huvudfloden Gironde och bifloderna Dordogne och Garonne. Mitt emellan vänstra och högra stranden finns en del kallad Entre-Deux-Mers (mellan två hav), som framförallt är känd för vita viner.

Vid den västra stranden av Garonne och Gironde ligger distrikten Médoc, Graves och Sauternes. De två första är kända för röda viner, medan Sauternes står för ädelrötade dessertviner av Semillon, Sauvignon Blanc och Muscadelle. Inom Médoc finns kommunerna Saint-Estèphe, Pauillac, Saint-Julien, Margaux och Pessac-Léognan, där storslagna sagoslott med tillhörande vinodlingar breder ut sig.

Egendomarna längs den västra stranden har kunnat bygga upp både rikedom och rykte under sekler. Redan under slutet av 1700-talet startades de första exportfirmorna i centrala Bordeaux – nära floden så att det var enkelt att skeppa vinerna vidare.

Klassificering från 1855 delar in slotten på den vänstra stranden

År 1855 var det dags för en världsutställning i Paris. Varje fransk region skulle visa upp det absolut bästa de hade att erbjuda. Bordeaux-borna kände förmodligen att det var ganska givet att presentera sina viner, frågan var bara hur de skulle toppa urvalet? Där och då ber Napoleon III varje vinregion att skapa en egen klassificering.

Baserat på rykte och försäljningspris delas nu egendomarna på den västra stranden in i fem olika nivåer, från Premier (första) Cru Classé till Cinquième (femte) Cru Classé. Totalt är 60 slott med i klassificeringen, varav fem har den högsta nivån.

Kanske känner du igen namnen Château Lafite Rothshild, Mouton Rothschild, Haut Brion, Margaux och Latour? Dessa är just dessa fem som än idag innehar titeln Premier Cru Classé (Château Mouton Rothschild blev uppgraderad från Deuxième till Premier Cru Classé år 1973). Allt detta för att få en feeling för den vänstra strandens näst intill adliga framtoning.

Cabernet Sauvignon trivs bra i de grusiga jordarna på vänstra stranden

En sak till: Cabernet Sauvignon trivs extra bra här eftersom jordarna är varma och steniga. De stora gruskornen leder bort vattnet snabbt och lätt, vilket krävs för att Cabernet ska mogna i ett svalt Atlantklimat (så har det åtminstone varit före det att klimatförändringarna började märkas av).

Cabernet ger viner med kraftfull tanninstruktur som kan behöva många år på sig innan tanninerna mjuknar och frukten öppnas upp. Därav att västra strandens viner har varit och är utmärkta för den som tänker sig en längre tids lagring i vinkällare. När de väl korkas upp har de ofta hunnit anta tertiära aromer av läder, tobak, skog och torkad frukt.  

Jag återkommer till den vänstra stranden i Bordeaux vid ett senare tillfälle då det finns mycket mer att säga – men hoppas att du fått så pass bra koll nu att vi kan ta oss vidare till den högra stranden och Saint-Émilion 😊

Kalkstensrika jordar och Merlot på Bordeaux’s högra strand

Om vänstra stranden står för stora egendomar, grusjordar och strama viner av Cabernet Sauvignon står den högra för småskalighet, kalksten och Merlot i en mjukare och mer fruktig stil.

Vinregionerna nordöst om floden Dordogne består från norr till söder av Blayais (Blaye och Côte-de-Blaye), Bourgeais (Bourg och Côte-de-Bourg), och så Libournais. Här ligger hamnstaden Libourne och runt den Pomerol, Saint-Émilion och Fronsac med tillhörande satellitappellationer (intilliggande appellationer med likartade namn).

Till skillnad från den vänstra strandens grusiga jordar är det här kalksten och lera som gäller. I regel en svalare och mer fuktig typ av jordmån. Något som passar perfekt för druvan Merlot, som utgör basen i de flesta viner tillsammans med Cabernet Franc och små mängder av Petit Verdot och Malbec.

Resultatet? Vinerna får en mjukare approach än de på vänstra stranden. De är fortfarande kraftfulla och strukturerade, men ofta med en mer direkt och generös frukt än Cabernet-grannarna från Médoc. Ett vin från Saint-Émilion, Pomerol eller Fronsac kan lagras med värdighet i många år – samtidigt är det drickbart redan ett par år efter skörd. Beroende på smak och tycke.

Småskaliga egendomar, garagevin och klassificering som uppdateras vart 10:e år

I kontrast till de imponerande vinslotten väster om Gironde, hittar du framför allt små och ofta familjeägda egendomar på Bordeaux’s högra strand.

Det är också småskaligheten som satte Saint-Émilion på vinkartan en gång för alla under tidigt 1990-tal. Då började Château Valandraud och ett gäng andra producenter producera vin i extremt små volymer. Lite som att de plockade druvorna från sin trädgård och jäste det i garaget. Med små medel och stor noggrannhet gjorde de viner av makalös kvalitet. Konceptet kom att kallas ”Vin de Garage” och blev snart en efterfrågad succé.

Även den högra stranden har en klassificering, som dock enbart gäller vinerna från Saint-Émilion. Klassificeringen instiftades år 1954 och är unik på så sätt att den revideras vart 10:e år. Enligt den senaste upplagan från 2012 kvalade 82 egendomar in som Cru Classé – mer om detta alldeles strax. Nu går vi in på detaljerna om Saint-Émilion.

Merlot och Cabernet Franc är de huvudsakliga druvorna i Saint-Émilion

Merlot är enkel att odla, även i lite svalare lerjordar som de på högra stranden. I egenskap av en lättodlad druva med stor karaktär har Merlot blivit den mest odlade druvan i Bordeaux. I Saint-Émilion utgör den hela 60 % av odlingarna.

På vinrankan blir druvorna stora med relativt tunna skal. I motsats till Cabernet Sauvignon som tenderar att ge små druvor med tjocka skal, blir mängden tanniner och strävhet här lägre. Därav att denna duo kompletterar varandra på bästa möjliga sätt.

Merlot bjuder på silkeslena viner med stor fyllighet och mogen frukt, medan Cabernet ger struktur och finess. Du hittar bordeaux blends med varierande proportioner av Cabernet och Merlot både på den vänstra och den högra stranden – vanligast är att Cabernet utgör majoriteten på vänstra och Merlot på högra stranden.

Viner av Merlot får en fin balans mellan generös fruktighet och en behaglig, uppfriskande syra. Under växtsäsongen kan den ansamla socker motsvarande 1 % mer än Cabernet Sauvignon (enligt boken Wine Grapes av Robinson, Harding och Vouillamoz). När du doftar på vinet kan du hitta aromer av solmogna jordgubbar, hallon, körsbär, svarta vinbär, björnbär och plommon.

I de fall då druvorna inte mognat ordentligt kan det även finnas ett grönt, örtigt anslag i doften. Om druvorna å andra sidan har njutit av en solig och varm sommar eller lagrats en längre tid på flaska, kan aromerna utvecklas mot torkad frukt och drottningsylt.

Merlots stora fruktkoncentration och mjuka tanniner är en superkombo med lagring på ekfat. Ekfaten, eller barriquerna tillför aromer av rostat trä, vanilj, kokos, mjölkchoklad och kryddor.

En tredjedel av odlingarna i Saint-Émilion består av Cabernet Franc. Struktur, örtighet och djup är några av de egenskaper den tillför. I vingården är den betydligt mer krävande än Merlot.

Cabernet Sauvignon, Petit Verdot, Malbec och Carmenère ger krydda och karaktär till vinerna i små proportioner. Av dessa är Cabernet Sauvignon den mest förekommande, som med sin syra och sina tanniner ger vinerna ett längre liv.

2 saker att komma ihåg om jordmån och odling i Saint-Émilion

1.      Kalkstensrika jordar ger precis lagom med vatten

Under hela Saint-Émilion löper ett enormt nätverk av underjordiska valv och gångar, breda som gator och formade ur kalksten. Samma kalksten som använts för att bygga den vackra medeltidsstad som finns precis ovanför, och som använts till stora delar av Bordeaux.

Dessa underjordiska valv berättar om Saint-Émilions historia som kalkstensbrott. De ger även en hint om jordmånens komposition i stora delar av området. Kalksten och kalkrik lera är bra på att hålla fukt, och ger vinrankan vatten precis när den behöver det. Något som underlättar för en lång och jämn mognadssäsong.

2.      Plateau och côteaux – kalkstensplatå och sluttningar ger olika förutsättningar

Även om Saint-Émilion har en uppsjö av olika jordtyper (kalksten, sand, grus och lera bara för att nämna några) brukar odlingslägena delas in i tre olika kategorier. Plateau, Côteaux och slätt. Den första syftar på den kalkstensplatå som omringar staden i öst och väst. I den kalkrika lerjorden på toppen av platån mognar Merlot sakta och jämnt, vinerna blir intressanta och nyansrika.

En klassificering som förnyas vart 10:e år

Nu ska vi prata klassificering! Vinerna i Saint-Émilion delas in i

Saint-Émilion Grand Cru

Saint-Émilion Grand Cru Classé

Saint-Émilion Premier Grand Cru Classé

Saint-Émilion Premier Grand Cru Classé A

Där Premier Grand Cru Classé A utgör det absoluta toppskiktet. Klassificeringen instiftas år 1954 i samarbete med INAO, det franska nationella institutet för skyddade ursprungsbeteckningar. Vart 10:e år revideras listan med klassade vingårdar utifrån en rad olika kriterier samt en omfattande blindprovning. För att delta, ska egendomarna presentera

• Detaljerad information om sina odlingar och ägor
• Material som visar på vinernas goda anseende
• Exempel på hur man som producent marknadsför sina egna viner och regionen, nationellt och internationellt
• Hur vinerna distribueras och till vilka priser
• Hur arbetssätt i vingård och vineri bidrar till en hög kvalitet

INAO besöker alla egendomar som önskar få sina viner klassificerade. En jury provsmakar sedan 10–15 olika årgångar av vin från respektive egendom, beroende på om man aspirerar på Grand Cru Classé eller Premier Grand Cru Classé.

Totalt har 10 klassificeringar ägt rum sedan starten. Den senaste år 2012 och innefattar 82 egendomar varav 64 Grand Cru Classé och 18 Premier Grand Cru Classé.

De producenter som uppfyller kriterierna för Premier Grand Cru Classé A enligt den senaste omgången från 2012 är Château Angélus, Château Ausone, Château Cheval Blanc och Château Pavie.

Nästa klassificering är på gång nu i år, det ska bli spännande att se vilka egendomar som är med och hur de rankas!

Satellit-appellationerna till Saint-Émilion

Kanske har du sett namnen Puisseguin Saint-Émilion, Lussac Saint-Émilion, Montagne Saint-Émilion Saint Georges Saint-Émilion ? De fyra så kallade satellit-appellationerna som omgärdar själva Saint-Émilion. Samtliga delar likheter i form av druvsammansättning och jordmån med huvudregionen, men säljs till ett lägre marknadspris. Därav kan det finnas en hel del prisvärda viner av god kvalitet att finna från dessa ursprung för den som letar.

Hur smakar vinerna från Saint-Émilion och hur utvecklas de med lagring?

Merlot-druvan ger vinerna en djup, blåröd färg som utvecklas mot rubin och granat med ålder. Doften är stor och rik med inslag av solmogna plommon, hallon, björnbär, mörka körsbär och jordgubbar.

Lagringen på ekfat ger aromer av rostat trä, ceder, vanilj, kaffe, choklad och kryddor.

Viner från Saint-Émilion varierar i fyllighet och kraft beroende på årgång, odlingsläge och producentens personliga stil. I regel upplevs de som mer generöst fylliga redan som unga (några år efter skörd) jämfört med viner från Médoc eller vänstra stranden. Tanninerna finns där, men med någon timmes dekantering och/eller i kombination med mat som innehåller fett och protein mjuknar de snabbt. Så att den härliga frukten släpps fram. För en elegant upplevelse, servera gärna vinet vid 16 °C snarare än vid rumstemperatur. Då får du enligt mig uppleva vinets frukt när den är som bäst.

Om du söker en stor upplevelse där frukt och fat samspelar i perfekt harmoni, är det kanske en Premier Grand Cru Classé du ska leta efter. Den unika odlingslägen och den omsorg som producenterna lägger på dessa viner avspeglas i en oerhörd komplexitet och längd.

Så, hur utvecklas vinerna med lagring? Saint-Émilion är välbyggda viner som har tanninstruktur, syra och tillräckligt med fyllighet för att klara allt ifrån 5 till 30 år innan flaskan öppnas. Med tiden kommer tanninerna att mjukna och vinet upplevas som mindre kraftfullt, frukten att gå från färsk till torkad, tertiära aromer av tobak och höstlöv kommer sakta att gifta sig med de av sommarbär och rostade ekfat. Kom ihåg – varje vinflaska får en utveckling som är helt unik.