Franciacorta liknas ofta med Champagne eftersom båda produceras på druvorna Chardonnay och Pinot Noir samt att båda genomgår en andra jäsning på flaska. Och visst är de båda eleganta bubbel med stor klass – men frågar du mig har Franciacorta en helt unik personlighet, väl värd att upptäcka.  

Ett glas Franciacorta ger en frisk och smakfull upplevelse med krämiga bubblor och drag av vinteräpplen, citrus, mineral och rostat bröd. Oftast är syran mildare än i en Champagne.

I det här inlägget kommer vi att ta oss till sluttningarna öster om Brescias historiska stadskärna. Vi kommer att vandra i sjöbrisen från Lago di Iseo och känna mineralrikt grus och kalksten under våra fötter.

De frågor vi kommer att ställa oss är vad Franciacorta ligger, vilka druvor som används, hur produktionsmetoden ser ut, vilka typer av Franciacorta det finns och hur du kombinerar Franciacorta med mat.

Först:

Vad är skillnaden mellan Prosecco och Franciacorta?

Odlingsområdet. Druvorna till Prosecco måste odlas i ett avgränsat område inom regionerna Veneto och Friulien. Franciacorta hittar vi i Lombardiet, öster om staden Brescia.

Druvorna. Medan Prosecco till minst 85 % ska vara gjort på den aromatiska druvan Glera, är det Chardonnay, Pinot Nero och Pinot Bianco som ger smak till Franciacorta.

Produktionsmetoden. Prosecco får sina bubblor genom en andra jäsning på ståltank. Det ger en livlig mousse (= bubblor) och smaker av primärfrukt (av druvan).

Franciacorta å andra sidan genomgår en andra jäsning inuti samma flaska den sedan säljs i. Det ger fina, små bubblor och aromer som påminner både om frukt och om rostat bröd och nötter. De senare kommer av tiden i kontakt med jäst.

Jag har skrivit mer om Prosecco i ett annat inlägg som du hittar här.

Vad betyder Franciacorta och hur uttalas det?

Franciacorta är en sammanskrivning av Francae Curtes. Curtes betyder ”kommun” och Francae ”fri från skatt”. Namnet myntades någon gång under medeltiden. Verkar som om att Franciacorta har en historia som taxfree-paradis?

Du uttalar naturligtvis Franciacorta precis som du vill. Om du vill följa de italienska uttalsreglerna låter det ungefär så här: ”frantjiakorta”.

Var ligger odlingsområdet för Franciacorta?

Vi tar oss till Lombardiet i den norra delen av centrala Italien. Odlingsområdet för Franciacorta är 2958 hektar stort. Att jämföra med 31 050 hektar för Prosecco och 34 300 hektar för Champagne.

Vingårdarna ligger öster om staden Brescia, precis söder om Iseo-sjön. Härifrån är det inte långt till bergen. Och det märks på klimatet. Alpina vindar och den nordliga breddgraden gör Franciacorta till ett svalt område med italienska mått mätt. Det lokala klimatet mildras av Iseo – vars utjämnande effekt gör att våren kommer tidigare och hösten senare än vad de annars hade gjort.

Vilka druvor används i Franciacorta?

Chardonnay

En Franciacorta ska innehålla minst 50 % Chardonnay och/eller Pinot Nero. Chardonnay är en populär ingrediens i Franciacorta och upptar idag tre fjärdedelar av odlingsytan. Viner av Chardonnay ger en essentiell ryggrad av fruktsyra och aromer av äpplig frukt. Därutöver är viner av denna druva en utmärkt canvas för att uttrycka sekundära aromer från jäsningen på flaska.

Pinot Nero

Det italienska namnet för Pinot Noir. Måste ingå med minst 35 % i Franciacorta Rosé. Den upptar omkring 17 % av odlingsytan och används framförallt för att ge struktur och långt liv till årgångsbetecknade viner och Riserva-bubbel.

Pinot Bianco

Den tredje mest odlade druvan i Franciacorta uppgår endast till 3 % av odlingarna, men kan inkluderas med upp till 50 % i vinerna. Pinot Bianco bidrar med en mild syra och diskret frukt.

Erbamat

En lokal grön druva med historisk förankring till området som kan ingå med upp till 10 % i en Franciacorta. Erbamat mognar senare än Chardonnay och Pinot Nero och ger en markerad fruktsyra.

Hur produceras Franciacorta?

Druvorna skördas för hand för att undvika skador och att de blå Pinot Nero-skalen inte ska ge färg till basvinet. Normalt sett börjar skörden under augusti eller september.

Chardonnay, Pinot Nero, Pinot Bianco och Erbamat pressas separat, varpå den första jäsningen kan starta. Denna sker i tankar av rostfritt stål. Fokus är att bevara och framhäva druvornas naturliga aromer.

På våren som följer skörden har vi färdiga basviner. Helt enkelt de stilla viner som ligger till grund för Franciacorta. Nu är det dags att blanda viner från olika druvor och vingårdslägen för att uppnå önskad karaktär. En sådan blandning kallas Cuvée.

Tid för jäsning nummer 2. Basvinet tappas på flaska tillsammans med en väl doserad mängd jäst och socker. Flaskan försluts med kronkapsyl, och placeras horisontellt i vineriernas lagringskällare. Det är nu magin sker. Franciacorta får sina krämiga bubblor och subtila smaker rostat bröd med smör.

När lagringstiden närmar sig sitt slut, snurras flaskorna sakta runt under en process som kallas la scuotitura. Målet är att flaskan ska hamna i en vertikal position där all jästfällning samlas i dess hals.

Jästfällningen avlägsnas under tryck och ersätts med en blandning av vin och socker i önskad mängd. Om enbart vin utan socker tillsätts får vi en Dosaggio Zero.

Vilka typer av Franciacorta finns det?

Franciacorta kan delas in utifrån ett kriterie som baseras på färg, produktionssätt och lagringstid samt baserat på sockerhalt. Vi kikar närmare på båda typer av indelning.

Franciacorta, Franciacorta Satèn, Rosé, Riserva och Millesimato

Franciacorta DOCG ska innehålla minst 50 % Chardonnay och Pinot Nero, upp till 50 % Pinot Bianco och upp till 10 % Erbamat. Vinet ska lagras på sin flaska i minst 18 månader för viner från flera årgångar och i 30 månader för millesimato (årgångsbetecknade viner).

Franciacorta Satèn DOCG är en blanc de blancs och alltså enbart producerad på gröna druvor. Minst 50 % Chardonnay och max 50 % Pinot Bianco. Än så länge ingen Erbamat. En skillnad mot övriga är att denna ska ha lägre tryck, max 5 bar. Det ger lite mjukare bubblor. Vinet ska lagras på sin flaska i minst 24 månader. När en Satèn är årgångsbetecknad ska den lagras i minst 30 månader.

Franciacorta Rosé DOCG ska innehålla minst 35 % Pinot Nero, max 50 % Pinot Bianco och max 10 % Erbamat. Vinet ska lagras på sin flaska i minst 24 månader. Precis som för Satèn gäller att en rosé millesimato ska lagras i minst 30 månader.

Franciacorta Riserva DOCG ska lagras i minst 60 månader oavsett om det är standard-Franciacorta, Rosé eller Satèn.

Så vet du hur mycket socker det är i en Franciacorta

• Dosaggio Zero: Max 3 g/l
• Extra Brut: Max 6 g/l
• Brut: Max 12 g/l
• Extra Dry: Mellan 12-17 g/l
• Sec o Dry: Mellan 17-32 g/l
• Demi Sec: Mellan 33-50 g/l

Hur kombinerar du Franciacorta med mat?

Som aperitif kan jag rekommendera ett glas knastertorr Dosaggio Zero eller en sammetslen Satèn. Till San Daniele-skinka eller naturella skaldjur kan en Brut balansera den lätta sältan i dessa rätter på ett fint sätt.  

Står det lax eller smakrika charkuterier på menyn? Franciacorta Rosé gör jobbet.

En vällagrad och lite nötig parmigiano eller grana padano kan med fördel upplevas i sällskap av ett glas Franciacorta Riserva.